Fart och fläkt i EU:s huvudstad
Bryssel är Europeiska Unionens centrum. Detta blir särskilt påtagligt då det ordnas toppmöten, konferenser, möten och tillställningar i staden. På grund av den otroliga mängden bilar är trafiken redan i normala fall kaotisk, men i samband med olika evenemang lyckas man ställa till det ordentligt. Gator spärras av så att även fotgängare får ta omvägar som främst liknar hinderbanor. De långa omvägarna gör det lätt hänt att en eller annan deltagare blir sen till sina möten. Som tur är känner alla till situationen och har förståelse. Under de viktigaste mötesdagarna surrar helikoptrarna dag och natt över centrum, så det är ingen risk att man glömmer bort vad som är på gång.
Den årliga europeiska veckan för regioner och städer är över för detta år. Samtidigt med olika seminarier och möten hölls även Regionkommitténs plenum. Under nämnda vecka är det därför ett måste att hålla ordning på sin kalender. Det breda utbudet av intressanta program och sidoevenemag lockade även många finländska beslutsfattare och tjänstemän till Bryssel. Bra så!
Brexitförhandlingarna är i ett kritiskt skede. På toppmötet för några veckor sedan försökte statscheferna lösa de sista svåra frågorna kring EU-utträdet. På agendan fanns bland annat förslag på att förlänga övergångsperioden med ett år och ett permanent medlemskap i tullunionen. Dessa planer splittrar britterna internt och premiärminister May har svårt att få stöd av det egna lägret. Avtalsförslaget måste godkännas i det brittiska parlamentet och om förslaget går igenom är långt ifrån en självklarhet. Enligt olika källor har man trots allt gjort framsteg i avtalsförhandlingarna, men om tiden räcker till är en annan fråga.
Även i Tyskland är tiderna utmanande. Merkels försvagade position syns i att det lutar mot att nedskärningarna av bilars avgasutsläpp blir större än vad den tyska bilindustrin önskat. Merkel har inte haft ett lika stort inflytande i denna fråga som tidigare. Sannolikt är Merkels svåra sits ett resultat av flyktingpolitiken, men i och för sig så leder ett långvarigt mandat även till ett större tryck på förändring från de politiska rivalernas sida. Under de senaste två åren har flyktingsituationen lugnat sig, och antalet asylsökande har faktiskt minskat mest i Tyskland. I Spanien har antalet asylsökande däremot stigit markant och samma trend går också att se i Frankrike. Att trycket nu riktas på de andra länderna beror långt på Italiens tuffa åtgärder mot invandring.
Italien är annars också i hetluften på grund av regeringens riktlinjer för statsbudgeten. Trots landets svaga ekonomi planerar den nuvarande regeringen att sorglöst öka de offentliga utgifterna. I Euroområdet ser man inte med blida ögon på detta. Den franska presidentens tankar om ett fördjupat euroområde engagerar inte nödvändigtvis andra euroländer, speciellt inte då Italien beter sig oansvarigt. Italien är det tredje största ekonomiska området i EU, och att landet befinner sig på gränsen till en ekonomisk katastrof skapar inte stabilitet i Europa.
Stora frågor ligger alltså hela tiden på bordet. Ekonomin och brexit. Och även om flyktingsituationen för tillfället har lugnat sig, så är frågan långtifrån löst. Vilka följder klimatförändringen och befolkningstillväxten får i Afrika och hur dessa påverkar levnadsförhållanden där, är något som tiden får utvisa. EU har gått in för att förnya sin Afrikapolitik från traditionell u-landshjälp till gemensam handelspolitik, vilket kan vara en vettig väg att gå.
Vi lever bråda tider och Europaparlamentsvalet på våren 2019 gör även sitt till. Kommissionen publicerar arbetsprogrammet för slutet av sin period och försöker ro i land så många initiativ som möjligt. Efter valet får vi högst antagligen vänta långt in på hösten och in på Finlands ordförandeperiod på den nya kommissionen. Snart får vi veta vem som möjligtvis leder kommissionen under den nya valperioden. Om EPP-partiet fortsätter som den största gruppen i parlamentet, blir gruppens spetskandidat (Manfred Weber) högst sannolikt även kommissionens ordförande.