Dödshot i Sverige mot kommunala tjänstemän
Dödshot har riktats mot kommunala tjänstemän som arbetar mot våldsbejakande extremism i Borlänge i Dalarna. Samtidigt får kommunerna kritik för att göra för lite och inte ha koll på läget.
Radikal islamism och jihadism. Högerextremism och nazism. Så kallade autonoma vänstergrupper. Alla tre varianterna av våldsbejakande extremism har skördat offer i svenska kommuner – och utomlands – de senaste åren.
Borlänge har varit särskilt utsatt för aktiviteter från den nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen. På första maj, arbetarrörelsens högtidsdag, marscherade nazisterna öppet i demonstrationståg genom stan.
Just då blev det inga allvarliga incidenter. Men Nordiska Motståndsrörelsen sprider flitigt propaganda i bostadsområden, skolor och på allmänna platser. På fullmäktigesammanträden har nazister trängt sig in på åskådarläktaren och uttalat sig rasistiskt när ledamöter med annan hudfärg yttrat sig.
Kommunpolitikern Mursal Isa (Miljöpartiet) fick här om veckan sin bil sönderslagen, efter ett drygt år med en uppsjö av verbala hot via mejl, brev och telefon. Vilka som ligger bakom har dock inte kunnat fastslås. Oron har spritt sig bland politikerna och säkerheten har skärpts vid sammanträden.
Nu har också mycket obehagliga försök gjorts att skrämma tjänstemän till tystnad. En av dem som jobbar särskilt med lokala åtgärder mot våldsbejakande extremism kom hem och upptäckte att hela trappan var täckt med blod. Polisen utreder.
Kommunen ger inte vika, arbetet fortsätter, framhåller kommunalrådet Kenneth Persson. Men alla har blivit mer vaksamma och försiktiga.
Borlänge är en av fyra så kallade pilotkommuner i landet där en särskild beredskap mot våldsbejakande extremism håller på att byggas upp. Bland annat satsas på ett Kunskapens hus med expertis i dessa frågor och ett brett samarbete med idrottsföreningar, bostadsbolag, studieförbund och andra organisationer.
Det är ett led i det breda arbete som en nationell utredning och en samordnare mot våldsbejakande extremism påbörjat. I sommar presenteras en ny nationell strategi på det här området. Från utredningen har Borlänge utpekats som ett föredöme för hela landet. Vågen av hot betecknas som ”mycket, mycket allvarliga”.
Även om högerextremism är vanligast har mest uppmärksamhet i Sverige riktats mot islamistisk extremism och rekryteringen av krigare till IS/Daesh. Minst 300 svenskar beräknas ha åkt till Syrien och andra länder, anslutit sig till IS och deltagit i terrorhandlingar.
I en intervju i tidningen Dagens Samhälle berättar imamen Abd al Haqq Kielan vid Stora moskén i Eskilstuna om kuppförsök mot hans moské från radikala salafister och wahhabiter. De har avvärjts. Nu satsar moskén på aktivt förebyggande arbete mot rekryteringsförsök, genom bland annat caféverksamhet och kontaktpersoner – i nära samarbete med kommunen.
Men imamen pekar också ut moskéer i Örebro, Gävle och Borås där han vet att IS-rekrytering förekommit, vid sidan av värvning i utsatta bostadsområden. Och han understryker i intervjun att ”vi muslimer har ett extra stort ansvar att arbeta förebyggande mot de radikala islamister som försöker splittra, segregera och polarisera”. Han konstaterar att folk blir rädda för islam när illdåd utförs i dess namn. I Sverige bor idag närmare 600 000 muslimer.
Imamens engagemang välkomnas av den nationella utredningen, som dock riktar skarp kritik mot naivitet och passivitet i kommunerna. En kartläggning visar att nästan varannan kommun inte skaffat sig en lägesbild vad gäller förekomsten av extrema grupperingar och aktiviteter. Bara 7 procent har en färdig handlingsplan.
Slutsatsen är en skarp uppmaning: ”Extremismen känner inga kommungränser. Alla 290 kommuner, myndigheterna och staten måste vara delaktiga. Ingen kan smita undan.”
