Är erlägga och handha omistliga ord?
Myndighetstexter kritiseras ofta för att vara svåra att förstå. Kritiken gäller både statliga och kommunala texter. Men vad är det egentligen som orsakar de här återkommande kommunikationsproblemen? Är det främst innehållet som är svårt eller kan det vara språket, eller kanske bådadera?
Lyckligtvis behöver man inte automatiskt sätta likhetstecken mellan ämnesmässigt svåra texter och obegripliga texter.
Lyckligtvis behöver man inte automatiskt sätta likhetstecken mellan ämnesmässigt svåra texter och obegripliga texter. Många texter kan nämligen bli begripliga också för lekmän om textförfattarna väljer mottagarens perspektiv i stället för sitt eget (expert)perspektiv när de skriver. Då kommer fokus i texten att riktas mer mot fakta som är viktig för mottagaren. Dessutom bidrar perspektivbytet till att tonläget i texten och informationsföljden blir rätt ur mottagarens synvinkel sett.
Men kommunikationsproblem kan inte alltid förklaras med att ämnet är svårt utan ibland är det det kommunala språket som är hindret. Kommunen och medborgarna talar helt enkelt olika språk. De anställda använder ett språk som innehåller termer från politik, juridik och olika fackområden inom den kommunala verksamheten. De använder också en mängd ålderdomliga ord som inte längre förekommer i modern svenska och som därför känns främmande för utomstående.
Vad kan kommunen då göra för att öka begripligheten i sina texter? Kan det till exempel hjälpa om man går in för att förklara termer som kan vara svåra för mottagarna och att modernisera språket så att det motsvarar dagens svenska? Svaret är ja, med stor sannolikhet hjälper det och därför är det absolut värt ett försök.
Var lönar det sig då att starta när man vill börja modernisera kommunens språk? Förslagsvis kan man börja med att byta ut ålderdomliga och stela verb som det finns gott om i kommunala texter. Varför till exempel använda ord som erhålla, erlägga, handha och tillställa när det finns verb som få, betala, sköta och skicka till. Eller varför skriva bestrida när vi har verb som betala eller svara för kostnaderna. Genom att använda ord som finns i allmänspråket bidrar skribenten till att underlätta läsningen i stället för att försvåra den.
