Högsommar är högsäsong
I Finland försöker vi ofta få det mesta klart på jobbet före jul och före midsommar. I Bryssel däremot är midsommar inte en sådan milstolpe eftersom EU-staden börjar lugna ner sig först i slutet av juli. Fram till dess är det bråda tider. Parlamentet sammanträder ännu en vecka i juli och utskotten har sina fastslagna sammanträden. Också EU:s Regionkommitté samlas till plenum i juli.
EU:s energivecka arrangeras veckan före midsommar med mycket intressant på programmet. Kommunförbundets Brysselkontor arrangerar en egen session tillsammans med fem andra kommunförbund där projekt inom förnybar energi från Sverige, Norge, Skottland, Island och Finland presenteras. Sessionen har väckt ett stort intresse redan på förhand.
Det politiska läget i vissa medlemsländer verkar fortfarande vara mycket oförutsägbart. Fjolårets Brexit-omröstning och USA:s presidentval visar att varje röst räknas. Efter det holländska parlamentsvalet och det franska presidentvalet ser det ut som om man bättre förstår att röstande inte bara är en kanal för att få utlopp för sina egna frustationer. Men också politikerna måste respektera sina väljare och genuint driva gemensamma intressen och inte bara den egna politiska organisationens intressen. Det torde ha stått klart för den brittiske premiärministern att man inte har råd att underskatta väljarna och att man verkligen måste kämpa för varje röst. De politiska vindarna är känsliga för påverkan och därför mycket växlande.
Efter det brittiska valresultatet är det svårt att säga vilket slags mandat premiärminister May fick av sina väljare för Brexit-förhandlingarna. Till följd av förlusten kan de tidigare diskussionerna om ett hårt Brexit tonas ner till en mer pragmatisk nivå. I vilket fall som helst är det viktigt för båda parter, såväl EU som britterna, att bygga en bra samarbetsbas inför framtiden.
Det förs nu diskussioner på många arenor om EU:s framtid. Det var också avsikten efter att kommissionen i slutet av mars publicerat sin vitbok om vägen framåt. I och med Brexit är det aktuellt för de resterande 27 medlemsländerna att fundera på i vilken riktning man vill lotsa unionen. Tidigare har man i många EU-frågor upplevt att britterna varit de som bromsat och nu kan det bli en tid för reformer.
Kommissionen har berett ett flertal diskussionsunderlag för framtidsdiskussionen. Dokumentet om försvarssamarbete återspeglar den oförutsägbara världspolitiska situationen. Kommissionens ordförande Juncker sade i september 2016 att om inte Europa självt ser till sin säkerhet, gör ingen annan det heller. President Trumps otydlighet i frågan om gemensamt försvar enlig artikel 5 i Natofördraget ger EU anledning att ha en egen försvarspolitisk beredskap. Avsikten är ändå inte att konkurrera med Nato, utan att öka den strategiska självständigheten till exempel genom den försvarsfond som planerats.
Diskussionen om EU:s framtid är vittomfattande. Förutom försvarspolitiken bör man fundera på bl.a. sociala rättigheter och fördjupande av den ekonomiska och monetära unionen. Fördelningen av behörigheterna mellan medlemsländerna och EU måste diskuteras. Man behöver också se över i vilken utsträckning man vill frångå eller hålla fast beslutsfattande på nationell nivå.
En stor fråga med tanke på EU:s framtid är unionens trovärdighet såväl i EU-medborgarnas ögon som globalt. EU måste undvika onödig lagstiftning och berättiga sin existens genom att ge medborgarna mervärde i vardagen. EU:s framtid grundar sig på de gemensamma västerländska värderingar som medlemsländerna förbinder sig till när de ansluter sig till unionen. Som vi vet har alla medlemsländer inte respekterat denna gemensamma värdegrund. Också med tanke på EU:s trovärdighet globalt, krävs det nya grepp så att samtliga medlemsländer står enade bakom de gemensamma värderingarna.