Vårdreformen i ett nötskal
Tycker du att vårdreformen är svår att förstå sig på? Vad handlar reformen om? Vad har hänt hittills och vart är vi på väg nu? Kolla in vår video eller läs listan nedan. Det är inte så svårt som det låter.
Bakgrund
- Arbetet med vårdreformen började 2011 efter det senaste riksdagsvalet.
- Målet är att trygga tillgången till jämlik social- och hälsovård i hela landet. Det ska inte spela någon roll om du bor i Helsingfors eller Utsjoki. Samtidigt vill man förstärka basservicen inom social- och hälsovården och främja befolkningens hälsa, välfärd och sociala trygghet. Dessutom ska det vara kostnadseffektivt. Helst ska det bli billigare och absolut inte dyrare.
- De första förslagen gick ut på att göra kommunerna så stora att de kunde fortsätta ansvara för social och hälsovården själva.
- Intresset bland kommunerna var ändå inte särskilt stort och den dåvarande modellen kritiserades av både kommunerna och oppositionen.
- Nästa riksdagsval började närma sig, och partierna i riksdagen insåg att de måste samarbeta för att komma vidare.
- I mars 2014 kom regeringen och oppositionen överens om en ny modell för hur social- och hälsovården ska byggas upp.
- Under våren och sommaren 2014 arbetade olika grupper med att utveckla förslaget.
- I augusti skickades förslaget till kommunerna på remissrunda, så att de kunde berätta vad de tyckte och i oktober 2014 gav kommunerna sina utlåtanden.
Detta händer nu
- Den 4 december gav regeringen sin proposition till riksdagen. Namnet på lagen är Lagen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster.
- Samtidigt offentliggjorde social- och hälsovårdsministeriet kommunvisa kostnadsberäkningar. Det är ett nollsummespel: ungefär hälften av kommunerna får ökade kostnader, medan den andra hälften får lägre kostnader.
- Riksdagen behandlade lagförslaget under en remissdebatt.
Efter det remitterade riksdagen ärendet till social- och hälsovårdsutskottet. De ska i sin tur få in utlåtanden från grundlagutskottet, finansutskottet, förvaltningsutskottet och ekonomiutskottet senast 17.2.2015.
Det här väntar vi på
- Efter utskotten behandlas förslaget på nytt i plenum
- Den stora frågan är nu om riksdagen hinner godkänna lagen innan riksdagsvalet i april.
- Om riksdagen godkänner lagen ser vi de första konkreta resultaten 1.1.2016 då de nya 5 vårdområdena inleder sin verksamhet.
- Inom varje vårdområde får det finnas ett antal så kallade produktionsområden som börjar verka 2017. Förenklat kan man beskriva det som att vårdområdena bestämmer vem som ordnar en viss typs vård. Produktionsområdena ansvarar i sin tur för servicen till invånarna i området. De kan själva producera servicen eller köpa in från en tredje part.
