Vill vi att flyktingarna är morgondagens finländare?

Busstationen i Karis, en fredag, sista dagen av höstmarknaden i Ekenäs.

Jag sitter på en bänk och löser korsord och väntar på en buss. På en annan bänk sitter fyra flickor i tonåren, skolflickor, uppskattad ålder 16-17. Hårdsminkade, tuffa, magen är bar, byxorna eller kanske det är leggings är hårt spända. Kvällens program är samtalsämnet och andra klasskamrater och deras liv, kläder och kärleksliv. V-ordet är frekvent, ungefär vart tredje ord är v, som förstärkning, som förolämpning, som uttryck för förvåning, ett mycket användbart ord, tydligen. V-u, alltså!!!

Jag undrar om de flickorna berörs av flyktingströmmen till Finland. Vad händer i deras självcentrerade hjärnor och hjärtan? Berör det dem att det kommer så många flyende och söker trygghet i vårt land? Har dessa unga människor en uppfattning om den förändring som flyktingarna kommer att föra med sig? Jag undrar och fortsätter att undra. Och undrar också hurudan jag själv var i den åldern, fanns det annat i min hjärna än killar och kvällens roligheter? V-ordet var inte aktuellt på den tiden.

Sverige tar in flyktingar 56 per 1 000 invånare, Finland tar emot 5 (fem) per 1 000 invånare. Detta fastslår en rapport gjord av BBC.

– Och varför har de alla så fina dyra mobiltelefoner, undrar någon.

– Hej, hallå, tänker jag, det är flyktingarnas enda livlina, en möjlighet att hålla kontakt med familj, om den finns. En möjlighet att berätta hur flyktingens långa, farliga resa framskrider. Mot målet, fred, trygghet, tak över huvudet och en möjlighet att skicka pengar till familjen i flyktingläger, eller i det forna hemlandet.

De ensamma männen irriterar många, unga starka män, varför stannar de inte kvar och kämpar? Vem skall de unga männen kämpa för eller emot? Det finns grupper som kämpar mot varandra. Isis? Regeringen? Vilken regering? Och kvar i Syrien finns bara grushögar och död.

Ismo Söderling, tidigare direktör för Migrationsinstitutet, räknar att Sveriges nytta av invandringen räknat från 1950-talet är ca 90 miljarder euro!

– Och om Finland skulle ta emot 10 000 flyktingar/invandrare än i fjol skulle det ge ett tillskott till det finländska utbildningskapitalet om 600 miljoner euro, enligt Söderling, och utgår från att deras utbildning motsvarar 9 årig grundskola.

– Ju snabbare flyktingarna kan sysselsättas och lära sig språket, desto större nytta har vi av dem, fastslår Söderling.

Kvotflyktingarna för Finlands del har fastslagits till 2 400. Det går Finland med på.

Från mitt Kos-perspektiv är den siffran helt bisarr.

Det är ungefär samma antal som ön Kos, i gruppen Dodekanissos, Tolvöarna, tog emot varje dygn under juli och augusti. Mottagandet var inte bra, men de som klarade sig i land har eventuellt möjligheter till ett liv, ett nytt liv i frihet.