Medborgarenkät: Svag tro på reformerna
De flesta finländare känner i någon mån till vård- och landskapsreformen, men folk tvivlar på att målen i reformen kommer att uppnås, visar en medborgarenkät.
Syftet med enkäten var att ta reda på i vilken mån människorna känner till målen med social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Enkäten genomfördes av ett konsortium lett av MDI som en del av ett forsknings- och utredningsprojekt som finansieras av statsrådets kansli. Medborgarenkäten besvarades av över 1 000 finländare i april 2017.
Över två tredjedelar av de som svarade på enkäten följer rapporteringen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen åtminstone då och då. Av den resterande tredjedelen uppger över hälften att de är intresserade av reformen, också om de inte aktivt följer rapporteringen om hur den framskrider. Utifrån enkäten verkar det som att de som förhåller sig fullständigt likgiltiga till reformen utgör en ganska liten andel (11,3 %).
De som besvarade medborgarenkäten förhöll sig kritiska till reformen. De största orosmomenten bland de svarande gällde huvudmålen med reformen: kostnaderna för tjänsterna, lika tillgång till tjänster och minskande skillnader i av hälsa och välfärd. Däremot väntar man sig att kvaliteten på tjänsterna och kundperspektivet kommer att förbättras åtminstone i viss mån.
Livssituation och utbildning har en stor inverkan på hur väl man känner till reformen och hur man förhåller sig till den. De som är under 25 år är minst intresserade av reformen. De äldsta åldersgrupperna förhåller sig däremot mest negativa till reformen. Människor med högre utbildning tror att reformen kommer att ha en positiv inverkan på tjänsterna, kostnaderna och hälso- och välfärdsskillnaderna. Det verkar inte förekomma några betydande skillnader mellan olika regioner i hur man förhåller sig till målen med reformen.
Företagarna mest positiva
En alldeles särskild grupp är företagarna, som har starkast tro på reformens positiva effekter. Arbetslösa och pensionärer tror att reformen kommer att ha en negativ inverkan på tjänsterna. De studerande känner sig mest osäkra på konsekvenserna av reformen.
Läs mer om undersökningen här (på finska)
