Vad kommer att påverka kommunerna under  mandatperioden? Största delen av de kommunala beslutsfattarna tror att det är det lokala och regionala näringslivets utveckling som kommer att påverka kommunernas verksamhetsförutsättningar allra mest. Men också Finlands ekonomiska utveckling och vård- och landskapsreformen kommer att prägla mandatperioden.

Det här framgår ur en enkät som gjordes våren 2017 bland fullmäktigeledamöter, styrelseledamöter, nämndordförande och ledande tjänsteinnehavare i 40 kommuner. 981 förtroendevalda och tjänsteinnehavare deltog och svarsprocenten uppgick till 44,6.

Drygt två tredjedelar av dem som svarade på enkäten uppger att lagstiftningen, den statliga styrningen och förändringar i befolkningsutvecklingen kommer att påverka kommunernas verksamhetsförutsättningar.

24 procent anser att invandringen kommer att påverka verksamhetsförutsättningarna under den kommande mandatperioden. Invandringen påverkar de stora städerna mest: 53 procent av beslutsfattarna i städer med över 100 000 invånare anser att invandringen kommer att påverka verksamheten.

Vad borde kommunen särskilt satsa på under den kommande mandatperioden? 30 procent anser att kommunen ska satsa på att utveckla den kommunala servicen.

– Bland enskilda tjänster som beslutsfattarna vill satsa på nämns oftast utbildning och småbarnspedagogik, säger forskaren vid Åbo Akademi Siv Sandberg som svarat för genomförandet av enkäten.

Andra viktiga sakområden som nämns är behovet att öka kommunens dragningskraft, frågor kring kommunens förvaltning och politik samt frågor som gäller den byggda miljön.

I små kommuner med färre än 5 000 invånare vill beslutsfattarna öka kommunens dragningskraft. I kommuner med över 50 000 invånare betonas frågor om invånarnas välfärd, till exempel sysselsättning, förebyggande av utslagning och integrering av invandrare. Att utveckla servicen anses särskilt viktigt i kommuner med 10 000-20 000 invånare.

Undersökningen bland kommunala beslutsfattare ingår i forskningsprogrammet ARTTU2 som samordnas av Kommunförbundet. I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. Befolkningsstrukturen tillsammans med de andra omständigheterna i forskningskommunerna bildar ett representativt urval för hela Finland.

Beslutsfattarundersökning 2017

Svararna tog bland annat ställning till frågan ”När du tänker på den kommande mandatperioden (2017–2021), hur mycket kommer följande saker enligt din bedömning att påverka din egen kommuns verksamhetsförutsättningar?”

  • Beslutsfattarnas bedömningar om vad som påverkar kommunens verksamhetsförutsättningar är mycket samstämmiga oberoende av kommunstorlek eller svararens ställning
  • Största delen av svararna bedömer att det lokala/regionala näringslivets utveckling (92 procent), Finlands ekonomiska utveckling (82 procent ) och vård- och landskapsreformen (79 procent) påverkar kommunens verksamhetsförutsättningar under den kommande mandatperioden i stor eller mycket stor utsträckning.
  • Också lagstiftningen och den statliga styrningen (71 procent) och befolkningsförändringarna kommer enligt majoriteten av svararna (66 procent) att påverka kommunens verksamhetsförutsättningar
  • Långvariga och ”tysta” förändringskrafter bedöms ha mindre betydelse: digitaliseringen (49 procent), förändrade värden och vanor hos befolkningen (38 procent) och invandringen (24 procent)
  • De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas bedömningar av de förändringar som möter kommunerna är huvudsakligen mycket samstämmiga. En lite större andel av tjänsteinnehavarna (55 procent) än av de förtroendevalda (48 procent) bedömer att digitaliseringen påverkar kommunens verksamhetsförutsättningar under den kommande mandatperioden i stor utsträckning
  • Också kvinnors och mäns bild av omständigheter som påverkar kommunen är huvudsakligen samstämmig. Kvinnorna anser i lite högre grad än männen att vård- och landskapsreformen, lagstiftningen och befolkningsförändringarna kommer att påverka kommunens verksamhetsförutsättningar under den kommande mandatperioden i stor utsträckning
  • De största skillnaderna mellan beslutsfattarnas bedömningar i kommuner av olika storlek gäller invandringen och digitaliseringen
  • Endast i kommuner med över 100 000 invånare upplever majoriteten av svararna (53 procent) att invandringen kommer att påverka kommunens verksamhetsförutsättningar under den kommande mandatperioden i stor eller mycket stor utsträckning
  • Också i fråga om digitaliseringen upplever beslutsfattarna i kommuner med över 100 000 invånare oftare (62 procent) än i andra kommuner att saken kommer att påverka kommunens verksamhetsförutsättningar i stor utsträckning

ARTTU2

  • Enkäten genomfördes i februari–mars 2017
  • Målgrupp var de ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavarna i de 40 ARTTU2-kommunerna (fullmäktige, styrelsen, nämndernas ordförande och kommunens ledningsgrupp)
  • Enkäten besvarades av 981 personer och svarsprocenten var 44,6
  • ARTTU2-forskningskommunerna är: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Läs mera om beslutsfattarenkäten här.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *