Stort missnöje mot valfrihetslagen - Nyland hinner inte med i pilotförsök
Resultaten från remissrundan om utkastet till valfrihetslagen visar på ett stort missnöje gentemot hur regeringen tänkt införa valfrihetsmodellen. Pilotförsöken kan vara intressanta för glesbygden, men blir inte aktuella för Nylands del, säger Markus Sovala.
Utkastet till valfrihetslagen har väckt kritik på fältet under remissrundan. En av de saker man är missnöjd med är t.ex. övergångsbestämmelserna, visar resultaten från remissrundan som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade tidigare i veckan. Enligt resultaten anser över hälften av de som svarat att övergångsbestämmelserna inte är ändamålsenliga med tanke på reformen.
I 11 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om lagens ikraftträdande. Är övergångsbestämmelserna enligt 71 § ändamålsenliga med tanke på målen med reformen?
Också rådet för bedömning av lagstiftning har gett sitt utlåtande om utkastet till valfrihetslagen. Rådet anser att lagutkastet borde förbättras på många punkter innan det ges vidare.
Framför allt borde konskvensbedömningarna vara utförligare och innehålla mätbara uppskattningar av reformernas konsekvenser, anser rådet. Rådet säger också att valfriheten borde tas i bruk stegvis både tidsmässigt och områdesvis. På det sättet kan man minska riskerna och vid behov också göra justeringar om det visar sig att problem uppstår.
Rådet säger också att det inte har gjorts tillräckliga konsekvensbedömningar av hur reformerna kommer att påverka de olika landskapen. Man borde undersöka var valfrihetsmarknaderna kommer att fungera bäst och vilka skillnaderna mellan de olika landskapen blir, skriver rådet.
Tror inte på sparmål på 3 miljarder
I resultaten av utlåtanderundan kan man också läsa en misstro gentemot regeringens planer på att på sikt spara in 3 miljarder euro i och med vårdreformen. Tanken är att inbesparingarna nås tack vare att kostnaderna i och med reformen inte ökar lika mycket som de annars gjort.
Regeringen har så sent som under sin halvtidsgranskning sagt att vårdreformen ska bidra till att spara in 3 miljarder euro.
Ger reformen tillräckliga förutsättningar för att uppnå målet om att bromsa upp kostnadsökningen med 3 miljarder euro?
Regeringen tror på pilotförsök – men inte Nyland
Det lagutkast som varit ute på remissrunda har redan hunnit ändras. Regeringen har också kommit överens om att satsa 100 miljoner euro på genomförandet av pilotförsök.
Syftet med pilotförsöken är att testa hur valfrihetsmodellen fungerar redan innan lagen träder i kraft och på det sättet främja att reformen lyckas.
I pilotprojekten om valfrihet kan landskapen genomföra pilotförsök med antingen direktvalstjänster (s.k. pilotförsök med social- och hälsocentraler) eller personlig budget.
Direktvalstjänster är sådana där kunden direkt kan välja tjänsteproducent utan att landskapet hänvisar till en tjänsteproducent och utan att landskapets affärsverk har gjort en bedömning av servicebehovet. Dessa tjänster produceras vid social- och hälsocentralerna, som kan jämföras med de nuvarande hälsovårdscentralerna.
I pilotförsöken med social- och hälsocentraler utreds särskilt hur ofta en kund kan byta den valda social- och hälsocentralen.
I landskapen kan pilotförsöken med valfrihet inledas tidigast hösten 2017 och senast den 30 juni 2018. Landskapen kan fortsätta sina pilotförsök fram till utgången av 2022. Landskapen kan gå med i pilotförsöken om landskapets kommuner eller samkommuner, vars sammanräknade invånarantal är minst 80 procent av landskapets invånarantal, går med i försöket,
Administrationen av pilotförsöken övergår till landskapen den 1 januari 2019. De kommuner och samkommuner som deltar i pilotförsöket med direktvalstjänster ska innan pilotförsöket inleds bolagisera sina tjänster som omfattas av pilotförsöket. En enskild kommun kan inte vara med i pilotförsöket utan adminstrationen i försöket fungerar enligt en modell med ansvariga kommuner eller som en samkommun.
I Nyland säger förändringsledare Markus Sovala att det inte blir aktuellt för Nylands del att gå med i ett pilotförsök.
– Möjligheten att bli pilotlandskap kan vara intressant i glesbygden, men är inte realistiskt i Nyland. Social- och hälsovårdscentralernas omsättning är av miljardklassen och personalstyrkan runt 7 000. En verksamhet av denna storleksklass är inget som en ansvarsfull beslutsfattare börjar bolagisera på några månader i hopp om att få små morotspengar, skriver Sovala i sin blogg.
