Brådska och brist på öppenhet i helsingforspolitiken
Det finns för lite tid att sätta sig in i ärendena tycker fullmäktigeledamöterna i Helsingfors. Större öppenhet inom beslutsfattandet och beredningen önskas också.
Sedan år 2000 har Helsingfors stad som avslutning på stadsfullmäktiges mandatperioder gjort en enkät där fullmäktigledamöterna fått bedöma hur bra de lyckats i sitt värv. Det har gällt deras egna erfarenheter av dels deras eget arbete i fullmäktige, dels fullmäktigförsamlingens verksamhet inom det kommunalpolitiska beslutsfattandet.
Enligt svaren i enkäten tycker många fullmäktigeledamöter att beredningen kunde vara mer öppen. Tidsbrist var en annan sak som kom fram i svaren. Av de svarande ansåg 34 procent att det inte reserverats tillräckligt med tid för att behandla ärendena.
Nästan hälften, 44 procent, ansåg också att de hade dåliga möjligheter att påverka ärenden under beredning.
Fullmäktigeledamöterna säger också att de ofta får information om stadens angelägengheter via media och inte t.ex. via olika årsberättelser. Stadens webbsidor fick också kritik för att inte uppdateras tillräckligt ofta.
I sammandraget till rapporten skriver forskaren Anna Idström att man nu borde fästa större uppmärksamhet vid större öppenhet och undvika så kallad ”kabinettspolitik”.
”En del av de fullmäktige upplevde att de blivit ställda utanför beslutsfattandet, vilket är mot de demokratiska idealen. Dessa problem fördes fram på flera punkter i enkäten av ledamöter med olika slags partibakgrund. Enkäten avslöjade även andra missförhållanden i fullmäktigförsamlingens arbetssätt – någon led av att andra höll alltför långa anföranden, någon annan beskyllde sina kollegor för populism. Likaså upplevde många att hörandet av stadsborna vid beslutsfattandet var otillräckligt. ”
