Vårdreformen får tummmen ner
Förvaltningsmodellen fungerar inte. Det anser 94 procent av kommunerna i kommunförbundets enkät.
Förslaget till social- och hälsovårdsreform är inte popular ute i kommunerna. Därför beslöt kommunförbundet att sända ut en enkät om viktigaste förändringarna. Resultatet är förödande, speciellt då det gäller demokrati och den kommunala ägarstyrningen.
Tre av fyra kommuner anser att den föreslagna förvaltningsmodellen inte fungerar ur demokratisk synvinkel. Bara en tiondedel tycker att modellen fungerar.
Ur den kommunala ägarstyrningens synvinkel förkastas förvaltningsmodellen av en ännu större majoritet: av de kommuner som svarade anser 94 procent att den inte fungerar, och endast två procent anser att den fungerar.
Tre fjärdedelar av kommunerna anser att samkommunsstämma skulle vara ett bättre alternativ som högsta organ för vårdområdets samkommun. Då skulle varje kommun utse sina egna representanter. Ändå anser 55 procent av kommunerna att inte heller den modellen fungerar ur demokratisk synvinkel.
Majoriteten av kommunerna upplever att beslutsmodellen i vårdområdet inte tryggar kommunernas möjligheter att påverka. 64 procent bedömer att påverkningsmöjligheterna är dåliga eller mycket dåliga.
De mest kritiska i fråga om kommunernas möjligheter att påverka är kommuner med 10 000–20 000 invånare. Av dem bedömer 81 procent att beslutsmodellen i vårdområdet inte tryggar kommunernas påverkningsmöjligheter.
Kommunerna är också bekymrade över hur servicen ska ordnas. 64 procent bedömer att de har mycket dåliga möjligheter eller inga möjligheter alls att ordna och finansiera de tjänster som kommunen ansvarar för, om vårdreformen genomförs som föreslås. 12 procent bedömer att de klarar sina skyldigheter väl. Kommunerna befarar också att det blir problem med att integrera kommunens tjänster och vårdtjänsterna.
Då man frågat hur kommunens betalningsandel ska bestämmas är det vanligaste svaret: ”på något annat sätt än enligt lagförslaget”. Endast en dryg femtedel gillar lagförslagets modell. I de öppna svaren föreslås att ersättningen bör bestämmas utifrån kommunernas faktiska kostnader.
Ägandet och förvaltningen av fastigheter bör enligt kommunerna finnas hos produktionområdena
Överhuvudtaget är kritiken massiv, man anser att tidtabellen är orealistisk och konsekvensbedömningen bristfällig. Det finns också kommuner som undrar om vårdområdena alls behövs.
Kommunförbundets elektroniska enkät sändes till alla fastlandskommuner. 62 procent av kommunerna svarade. De representerar hela kommunfältet väl.
Resultatet av Kommunförbundets enkät om vårdreformen: www.kunnat.net/sote-kysely (på finska)
