Utsikterna bättre men ekonomin fortfarande bräcklig i kommunerna
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2016 visar att den kommunala ekonomin utvecklas i rätt riktning. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten.
– Den kommunala ekonomin är ändå skör och klarar inte av mer lagstadgade uppgifter. Inkomstbasen får inte heller naggas i kanten, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.
Analysen baserar sig på statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Utgifterna inom kommunsektorn ökade i fjol måttligt i hela landet, i genomsnitt med 1,3 procentenheter. Räkenskapsperiodens resultat förbättrades enligt förhandsuppskattningen med nästan en halv miljard euro, men 111 kommuner hade ändå ett negativt resultat, sammanlagt 0,2 miljarder euro.
Lånestocken växte till 18 miljarder euro och skuldökningen minskade till 3,6 procent. Kommunerna har tagit mycket lite lån för löpande utgifter. År 2000–2016 har bara omkring fem procent av förändringen i kommunernas lånestock berott på negativt årsbidrag.
– Kommunerna är i första hand skuldsatta för att de är tvungna att investera och de investerar för att kunna svara på olika servicebehov. Större städer där t.ex. inflyttningen är stor har ett större behov av att investera och är därför mer skuldsatta, säger Kommunförbundets vd Jari Koskinen.
Annars menar Koskinen att de större kommunerna generellt sett klarat sig bättre än de mindre.
– Men det finns exempel på små kommuner som klarat sig bra och stora som klarat sig sämre, säger Koskinen.
En orsak till att man på Kommunförbundet ser positivt på den kommunala ekonomin är den återhållsamma kostnadsutvecklingen, som bland annat beror på att kommunerna och samkommunerna har anpassat sina personalkostnader och att kostnadsnivån inom de kommunala tjänsterna inte har stigit mycket.
Kommunernas och samkommunernas inkomster har ökat framför allt till följd av större statsandelar. I statsandelarna för 2016 fick kommunerna en kompensation på 260 miljoner euro för de skatteinkomster de förlorat på grund av ändringarna i skattegrunderna. Dessutom fick kommunerna 270 miljoner euro mer statsandelar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten.
– För ett par år sedan uppskattade regeringen att skuldsättningen i kommunsektorn skulle bli tre miljarder större än vad som nu är fallet. Dessutom uppskattades verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hamna rejält på minus. Prognosen uppfylldes inte, men kommunerna står ändå inför ett skärpt ekonomiskt läge då statsandelarna och skatteinkomsterna minskar redan i år, säger Koskinen.
Frågetecken inför framtiden
Kommunförbundets vice vd Timo Reina säger att kommunernas ekonomi fortfarande är bräcklig och inte klarar av fler lagstadgade uppgifter som inte till 100 procent täcks av statsandelar. Inkomstbasen får inte heller naggas i kanten. Han påpekar också att kommunerna för tillfället gör ett jättestort frivilligarbete med att förbereda de kommande landskapen.
– De här transaktionskostnaderna bör staten stå för. Det är ett stort frågetecken hur man ska få kunnandet att räcka till då samma personer ska sköta både sitt gamla jobb i kommunen och förbereda de kommande landskapen.
Reina uppskattar att bara personalkostnaderna i den kommande interimförvaltningen som börjar sitt arbete 1.7. uppger till tiotals miljoner euro.
Också konkurrenskraftsavtalets effekter på framtiden är ovissa. Trots att konkurrenskraftsavtalet innebär inbesparingar för kommunerna i och med minskade arbetsgivaravgifter och personalkostnader suger staten, enligt Koskinen upp effekten i och med ändrade statsandelar.
Konkurrenskraftsavtalets nettoeffekt om man räknar med det förändrade statsandelsindexet räknas sammanlagt vara -168 miljoner euro för 2017 för kommunernas del.
– Men på sikt hoppas vi naturligtvis att konkurrenskraftsavtalet har en positiv inverkan på sysselsättningen och den vägen ökar också skatteintäkterna i kommunerna.
Läs mer om bokslutsprognoserna på Kommunförbundets hemsida
