Valfrihetslagen: Tillräckligt många vårdproducenter måste ge service på svenska
Enligt paragraf 30 i valfrihetslagen kan vårdproducenter i tvåspråkiga kommuner beviljas lov att inte producera service på både finska och svenska. För att beviljas undantag krävs då att det på området finns tillräckligt många andra producenter som erbjuder service på kundens eget språk. – En klar förbättring från tidigare formuleringar. Nu garanteras en viss nivå av valfrihet på svenska, anser Folktingets ordförande Thomas Blomqvist.
Enligt paragraf 30 i Valfrihetslagen kan en producent i en tvåspråkig kommun ansöka om lov att inte behöva producera tjänster på både finska och svenska, men för att beviljas undantag krävs att det på området finns tillräckligt många andra producenter som erbjuder service på kundens eget språk.
Landskapet kommer också att kunna återkalla undantag om förhållandena på området förändras. Producenter som inte vill producera tjänster på svenska kan alltså beviljas undantagstillstånd endast om det finns tillräckligt många andra aktörer i närområdet som gör det. Kundens möjlighet att utnyttja sin valfrihet får inte påverkas av undantaget.
I praktiken betyder det t.ex. att en fysioterapeut som är listad som en direktvalstjänst inom valfriheten i en tvåspråkig kommun kan ansöka om undantagstillstånd för att endast ge service på finska. Vi kan kalla den här aktören Fysioterapi på finska. Undantaget beviljas endast om det finns tillräckligt många fysioterapeuter på området som erbjuder service på svenska. Om antalet fysioterapeuter som ger service på svenska minskar kan landskapet återkalla undantagstillståndet för den enskilda fysioterapeuten och Fysioterapi på finska måste då ge service på svenska.
Thomas Blomqvist, ordförande för Folktinget anser att formuleringen nu är bättre än tidigare.
– Här säger man klart att det ska finnas alternativ på båda språken. Tidigare var vi rädda att det kunde uppstå situationer där vi inte skulle ha mer än en vårdproducent som ger service på svenska på ett visst område.
Blomqvist är också nöjd att man skrivit in att det ska finnas alternativ att välja mellan på båda språken inom varje tvåspråkig kommun. Tidigare talade man om hela landskapet och då fanns det risk att avstånden skulle bli väldigt långa för dem som vill eller behöver få vård på svenska.
En hel del frågor återstår ändå. Det är landskapet och i sista hand landskapsfullmäktige som kan bevilja undantagstillstånd för enskilda vårdproducenter.
– Landskapet måste noggrant fundera på hur man ger dispans. Det får inte bli så att det är en konkurrensfördel att ge service bara på ett språk. Jag ser det nog som att det blir en svår uppgift för landskapen att besluta vilka som beviljas undantagstillstånd och vilka som åläggs att ge service på båda språken, säger Blomqvist.
Så här ser formuleringarna i det aktuella lagförslaget ut:
30 § Språket för direktvalstjänster
En producent av direktvalstjänster ska tillhandahålla tjänsterna på kommunens språk i verksamhetsställen som är belägna i en enspråkig kommun samt på finska och svenska i verksamhetsställen som är belägna i en tvåspråkig kommun. Producenten av direktvalstjänster ska på eget initiativ se till att enskilda personers språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken. Ett landskap kan dock på ansökan bevilja en producent av direktvalstjänster undantag från skyldigheten att producera tjänster på båda nationalspråken i en tvåspråkig kommun, om kunderna inom det område där verksamhetsstället är beläget på lika villkor har tillgång till andra verksamhetsställen för producenter av direktvalstjänster, så att kunderna kan få tjänster på sitt eget språk och utnyttja sin valfrihet. Landskapet kan återkalla ett undantag som det beviljat en producent av direktvalstjänster, om förhållandena inom det område där verksamhetsstället är beläget efter det att undantaget beviljats förändras så, att kunderna inte har tillgång till direktvalstjänster på lika villkor på båda nationalspråken och så att kunden kan utnyttja sin valfrihet.
I lagutkastet från 21.12 skrev man om motsvarande fråga så här:
I ett tvåspråkigt landskap ska service produceras både på finska och svenska. Landskapet kan ändå bevilja undantagstillstånd från skyldigheten att producera tjänster på båda nationalspråken, om det inom området där verksamhetsstället är beläget finns tillräckligt många andra verksamhetsställen för producenter av direktvalstjänster som svarar mot befolkningens behov, så att kunderna kan få tjänster på sitt eget språk. (Redaktionens översättning)
