EU måste bli mera lyhört
Under de 60 år som Europeiska unionen existerat har mycket hunnit hända. Dagens Europa befinner sig i en helt annan situation än då det europeiska samarbetet inleddes i och med Romfördraget. De geopolitiska förhållandena har förändrats mycket. Det går inte att utesluta risken för en ny finanskris. Den ökande terrorismen hotar både freden och känslan av säkerhet. Rädslan tilltar, vilket lätt leder till destruktiva och negativa reaktioner. Ett gemensamt och samarbetsvilligt Europa är ändå en förutsättning för att Europa i framtiden ska kunna bevara sin ställning i världen – och förbättra den.
Det finns inga enkla lösningar. Europa består av många områden och de olika regionerna ligger konkurrensmässigt på olika nivå. För tillfället för vi en diskussion om framtiden för kohesionspolitiken efter 2020. Syftet med kohesionspolitiken är att jämna ut skillnaderna mellan olika regioner och stärka Europa som helhet. Fastän Finlands del av kohesionsresurserna minskat för varje programperiod har de här pengarna ändå haft stor betydelse också för våra regioner och kommuner. Resurserna ger ofta kraft att komma igång med nya projekt så att något större kan förverkligas.
I Bryssel ordnas det flera tillställningar och olika instanser skriver utlåtanden och ställningstaganden för att påverka den framtida kohesionspolitiken. Kommunförbundet har berett ett eget utlåtande och också varit med i beredningen av den egna takorganisationens CEMR:s utlåtande. Regionkommittén behandlar sitt eget utlåtande om ärendet i nästa plenum. Synpunkterna i de här beredningarna påminner mycket om varandra; kohesionspolitiken behövs men den måste utvecklas. Mer flexibilitet och en enklare administration är goda mål för vilken som helst verksamhet inom EU.
Kohesionspolitikens tre aspekter – den ekonomiska, sociala och regionala – ses som garanter för den europeiska gemenskapen och deras roll blir ännu viktigare än tidigare. Under en tillställning konstaterade kommissionär Jyrki Katainen att framtiden för kohesionspolitiken ligger i medlemsländernas och deras medborgares egna händer. Kohesionspolitiken dikteras inte av olika EU-institutioner och därför är det viktigt att vara med och påverka sådant som har stor betydelse för många människors vardag. Å andra sidan är kohesionspolitiken starkt bunden till EU:s budgetnivå och det går till exempel inte att bortse från effekterna av Brexit. Budgetarna blir knappast större i framtiden.
Regionerna kan själva bestämma hur de riktar resurserna från strukturfonderna, men ramvillkoren dikteras mycket noggrant. Nu försöker man på EU-nivå hitta metoder för att göra kohesionspolitiken mer synlig och betydelsefull för medborgarna. Att beslutsfattandet ligger nära invånarna har stor betydelse för medborgarnas välmående. Det är viktigt att känna att man kan påverka sådant som har betydelse för den egna vardagen.
Att göra administrationen och byråkratin lättare är utmärkta mål också för kohesionpolitikens framtid. Inom unionen har man fått upp ögonen för att direktiven är för många och att de ibland till och med är oändamålsenliga och verklighetsfrämmande. Det här har man förstått då man lyssnat på omgivningen. Så måste det vara också i framtiden. EU måste vara allt mer lyhörd inför medborgarnas reaktioner.
Att se över olika tillvägagångssätt och direktiv är nödvändigt med tanke på trovärdigheten för hela unionen. Med tanke på framtiden är ett gemensamt och samarbetsvilligt Europa en förutsättning för att upprätthålla rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter och vara en global vägvisare. Europeiska unionen är medborgarnas union och hur morgondagen ser ut ligger i våra egna händer. Att påverka börjar från den lilla människan, i kommunerna och i regionerna.
Relaterade artiklar
