Ett Europa för medborgarna
Under EU-parlamentets plenum i Bryssel i början av mars, var det kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers presentation av den s.k. vitboken som uppmärksammades mest av media. Detta förväntas innebära en grundläggande skiftning i kommissionens arbetssätt, där man önskar mer diskussion och ansvarstagande från medlemsländernas håll – Juncker underströk att medborgarna ska tydligare få säga sin åsikt.
5 alternativa vägar för unionens framtid stakades fram:
- fortsätta som förut
- endast fokusera på en inre marknad
- de som vill ha mer samarbete gör mer tillsammans
- endast fokusera på områden där alla kommer överens om att mer integration behövs
- fördjupa samarbetet på alla områden
Genom att i större utsträckning lägga ansvaret för vilken väg man ska välja på medlemsländerna, förväntas populismens slagord, om hur ”herrarna i EU” alltid gör si och så utan att bry sig om folket, minska. Risken ligger däremot i att inga beslut fattas, då det nationella politiska spelet kan göra det svårare att komma överens om något. Det har redan inom de två första veckorna efter vitbokens presentation blivit klart att åsikterna varierar bland medlemsländernas ledare. Det positivaste från EU:s synvinkel kan väl anses vara att flera politiska ledare för en gångs skull talar ut till nationell media om vad de förväntar sig av EU.
Kommissionen skulle förstås gärna se att tillvägagångssättet skulle lösa risken för ytterligare splittring av unionen och populismens spridning inom Europa. Tyvärr finns det ändå ingen garanti för att vitboken löser den egentliga orsaken till att populismen tillåtits spridas – bristen på rakryggad ledarskapsförmåga i ledningen av europeiska stater. Alla ledare har ännu inte tydligt tagit ställning till denna diskussionsöppning från kommissionens sida och åsikterna lär fortsättningsvis förändras i viss mån, beroende på om man talar till sitt eget folk eller i Bryssel till kolleger från andra länder.
Dagen efter Junckers tal diskuterade EU-parlamentet även programmet ”Ett Europa för medborgarna”, utfört av utskottet för kultur och utbildning. Programmet firar sitt 10-årsjubileum i år och flera EU-parlamentariker lyfte fram hur väl det har fungerat. Vissa påminnande röster hördes ändå om att ett Europa för medborgarna även måste innefatta och visa på ett tydligt sätt att medborgarna har tillgång till något speciellt positivt – något man inte skulle ha utan EU. Ett sådant ode till EU kan kännas främmande för många.
Sanningen är ändå att en stor del av beslutsfattandet i Finland både på nationell och kommunal nivå påverkas av EU. Ifall beslutsfattarna inte tydligt tar ställning och visar öppet de negativa och de positiva sidorna med EU, öppnar det utrymme i media för ensidiga och lättsålda synpunkter.
Enligt Kommunförbundets utredning påverkar EU 60 procent av kommunernas lagstadgade uppgifter. Det kan finnas skäl att fundera i kommunalvalstider om lokala beslutsfattare gör detta synligt och kommer ihåg att, inför röstarna, stå rakryggade även för sådant som de tycker blivit bättre tack vare EU.
