Kommunförbundet vill ha ändringar i reformlagarna
Kommuninvånarnas basserice kommer att styras av staten och landskapens egen självstyrelse blir begränsad. Kommunförbundet ställer sig kritiskt till det lagpaket om vård- och landskapsreformen som nu är på remiss.
Kommunförbundets styrelse behandlade på torsdagen förbundets preliminära utlåtande om lagförslagen. Remisstiden för det cirka 800-sidiga lagpaketet går ut den 9 november. Kommunförbundet har redan i det här skedet preliminärt sammanställt egna synpunkter för att kommunerna ska få stöd i beredningen av sina egna utlåtanden och för att de ska kunna ge kommentarer inför förbundets slutliga utlåtande.
Kommunförbundet föreslår betydande begränsningar i statens rätt att styra beslutsfattandet i landskapen. Lagstiftningen bör ge möjlighet till regionala lösningar i till exempel stora stadsregioner och glest bebodda områden. Landskapslagen bör i likhet med kommunallagen vara flexibel så att samarbetet mellan kommunerna och landskapen och deras möjligheter att avtala om skötseln av tjänster tryggas.
Enligt Kommunförbundets styrelse är reformen i sig nödvändig och bör målmedvetet föras framåt. Kommunförbundet önskar att kommunerna också efter reformen ska ha en stark roll i det finländska samhället.
Beslutsfattandet nära invånarna
Kommunförbundet anser att den statliga styrningen borde koncentreras till politiskt strategiska frågor. Besluten i operativa frågor som gäller servicen och som kräver yrkeskunskap och regional kännedom bör däremot överlåtas till landskapen. Till denna del bör bestämmelserna i lagförslagen luckras upp ordentligt.
Hur styrsystemet fungerar är avgörande för om reformens mål att trygga integrationen av tjänsterna förverkligas. Den föreslagna styrmodellen är svårfattlig. Inom tjänsteproduktionen skulle det ske en övergång från administrativ styrning till ägar-, avtals- och marknadsstyrning, vilket också kringskär landskapens självstyrelse.
Spelrum för organiseringen av stödtjänster
Förslagen till nationella stödtjänstcenter och serviceinrättningar för landskapen bör slopas i lagen. I stället för ett enda riksomfattande bolag som sköter verksamhetslokaler borde det bildas flera landskapsstyrda regionala bolag för ändamålet. Landskapsfullmäktige som väljs genom val bör ha direkta möjligheter att påverka de strategiska riktlinjerna för de tjänster som landskapsfullmäktige ansvarar för och den egna serviceproduktionen som helhet.
I konkurrensutsättningen borde befintliga organisationer anlitas. KL-Kuntahankinnat Oy har mångsidig erfarenhet av upphandlingar för kommunala organisationer som nu överförs till landskapen. Också när ICT-tjänsterna organiseras bör möjligheterna att utnyttja de nuvarande organisationernas nätverk bedömas.
Kunden i fokus
Kommunförbundet befarar att en kundorienterad integration av tjänsterna inte skulle realiseras i den föreslagna modellen. Valfrihetsmodellen bör beredas så att skillnaderna i välfärd och hälsa inte växer mellan olika befolkningsgrupper. Tjänster som omfattas av valfriheten inom social- och hälsovården bör kunna produceras av kommunerna i bolag som de äger. Den viktiga uppgiften att främja välfärd och hälsa kommer att kvarstå hos kommunerna, och tillräckliga resurser måste tryggas för detta ändamål.
Kommunförbundet anser att landskapen har dåliga möjligheter att på meddellång sikt klara av de uppgifter och skyldigheter som åläggs dem i lagen. Beskattningsrätt skulle resultera i mer ansvarstagande och genomskinlighet i beslutsfattandet.
Kommunförbundet påminner också om att de nationella språkliga minoriteterna har rätt till högklassiga tjänster på lika grunder som den övriga befolkningen. Tvåspråkiga landskap bör i sin styrelse ha minst en person som företräder minoritetsspråket, och påverkansorganen för minoritetsspråket bör ges faktiska möjligheter att påverka. Kommunförbundet föreslår att de språkliga konsekvenserna av reformen bedöms grundligt och på bred bas innan förslaget överlämnas till riksdagen.
Också kommunens ställning bör granskas
Det finns inga heltäckande hållbarhetsberäkningar för ekonomin i de nya kommunerna efter reformen. Kommunförbundet bedömer att vissa kommuner får stora ekonomiska problem då den interna finansieringen försvagas och kommunernas försämrade investeringsmöjligheter får negativa följder för den totala ekonomins utveckling.
Kommunförbundet motsätter sig att landskapsreformen inskränker kommunernas rätt att besluta om sin inkomstskattesats. Det innebär också en risk för att räntan på de lån som beviljats kommunerna stiger. Statsandelssystemet för kommunerna håller på att bli mycket svårt att överblicka. Beredningen av ett nytt system bör inledas omgående.
Egendomsarrangemangen i samband med reformen får inte äventyra kommunernas möjlig-heter att tillhandahålla och finansiera de tjänster som kvarstår hos dem.
För att kommunernas livskraft och utvecklingen av deras markanvändning ska kunna tryggas är det motiverat att samkommunernas mark kvarstår i kommunernas ägo.
Kommunförbundet anser att riskerna i anknytning till fastighetsegendom inom social- och hälsovården bör bäras i huvudsak av den part som genom egna åtgärder kan påverka beho-vet av fastigheter. De ekonomiska risker som överflödiga fastigheter innebär bör spridas mel-lan kommunerna, landskapen och staten.
Hyresperioden för de fastigheter som överförs från kommunerna bör vara minst fem år för att kommunerna ska kunna förbereda sig på eventuella förändringar i servicenätet.
PPT-presentationen (på finska)
Kommunförbundet: Minst en svenskspråkig representant i styrelserna i tvåspråkiga landskap
