Henriksson: Vårdreformen ett stort frågetecken för svenskan
Det är fortfarande helt öppet hur de språkliga rättigheterna ska garanteras i samband med vårdreformen, kommenterar SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson lagförslagen som regeringen presenterade igår. – Avsaknaden av en språkkonsekvensbedömning gör det omöjligt att bedöma hur reformen kommer att påverka den enskilda medborgarens möjligheter att få service på sitt modersmål i framtiden, Henriksson.
Regeringen presenterade igår lagutkasten till vård- och landskapsreformen. I Utkastet igår inte några som helst bedömningar över reformens konsekvenser. Dessutom är regeringens linje gällande valfriheten inom vården fortfarande mycket oklar.
– En ökade valfrihet inom vården är välkommet och kan ge nya möjligheter för tryggandet av den språkliga servicen. Men eftersom inte ens regeringen själv vet hur valfriheten ska se ut, är det också helt omöjligt att säga vilka konsekvenserna kommer att få, säger Henriksson i ett pressmeddelande.
Henriksson kan inte acceptera att lagutkasten saknar garantier för de språkliga minoriteternas påverkningsmöjligheter i de tvåspråkiga landskapens beslutande organ.
– Den svenskspråkiga befolkningen bör garanteras faktiskt inflytande i de tvåspråkiga landskapen. SFP kräver därför att den språkliga minoriteten garanteras representation i de tvåspråkiga landskapens styrelser. Dessutom bör det planerade minoritetsspråksorganet också ha beslutande makt. Organet ska inte endast vara ett kaffesällskap, utan den bör ha verkligt inflytande, konstaterar Henriksson.
Hon anser att det är förkastligt att regeringen fortfarande tänker nedmontera Vasa centralsjukhus, utan att ha presenterat några som helst språkkonsekvensbedömningar.
– SFP förutsätter att regeringen väljer en 12+1 modell där också Vasa centralsjukhus har full dygnet runt jour. Allt annat är helt otänkbart, dundrar Henriksson.
Läs också: Vårdreformen tog ett steg framåt – lagutkasten klara.
