"Egen nämnd för utbildning och kultur i Helsingfors - bäst för svenskan”
Samla all svensk verksamhet inom utbildning och kultur i Helsingfors i en enda svensk nämnd. Det uppmanar Veronica Granö-Suomalainen utbildningsombudsman vid Svenska Kulturfonden. – Vi har tänkt åt det hållet, säger SFP:s Björn Månsson. Motförslaget presenteras på måndag.
Kommuntorget berättade igår om Helsingfors planer på att slå samman den svenska skoladministrationen med den finska. Veronica Granö-Suomalainen, utbildningsombudsman vid Svenska Kulturfonden tycker förslaget är befängt.
– Påverkningsmöjligheterna för svenskan skulle snabbt försvinna.
Istället kunde Helsingfors enligt Granö-Suomalainen ta lärdom av den rapport som Kommunförbundet och Kulturfonden lät göra tillsammans Svenska social- och kommunalhögskolan år 2014.
Rapporten Bildningsförvaltningen och skolan, Rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning kan laddas ner här och handlar om hur den svenska skolan bäst kan tryggas på orter där finskan är majoritetsspråk.
– Jag tycker utredningen är högaktuell och hoppas Helsingfors tittar på den. När staden gör om sin förvaltning har man en fantastisk möjlighet att tänka om. Vår rekommendation är att man samlar verksamheterna på svenska till en bredare svensk nämnd. Esbo är ett gott exempel på detta, säger Granö-Suomalainen.
Om man samlar dagvård, utbildning, fri bildning, ungdomsarbete, kultur och idrott på svenska i en och samma enhet ger det enligt Granö-Suomalainen bättre möjligheter för bedömningar och utvecklingsåtgärder. Det här eftersom det ändå handlar om samma barn och vuxna man arbetar för.
– En svensk nämnd skulle ge betydligt större tyngd och mer inflytande. Det skulle också hålla samman svenskan och ge en större möjlighet att påverka resultatmålen och ekonomin samt skolnäts- och dagvårdsfrågorna. Den svenska verksamheten försvinner i stora sammanhang. Starka strukturer är viktiga, det räcker inte med samarbetsnätverk.
Granö-Suomalainen påpekar ändå att kontakten med den finska sidan givetvis är viktig och bidrar till den gemensamma utvecklingen.
– Man ska inte isolera sig för att skydda det svenska.
Tror du att Helsingfors exempel kan få ringar på vattnet och påverka kommuner i resten av landet?
– Det är möjligt, säger Granö-Suomalainen.
Enligt förslaget som ska presenteras för ledarskapssektionen i Helsingfors på måndag, finns det i framtiden tre enheter inom utbildningen i Helsingfors: en för dagvården, en för den grundläggande utbildningen och en för andra stadiets utbildning. Enligt förslaget ska de alla bli tvåspråkiga. Den svenska linjen vid det nuvarande utbildningsverket skulle alltså försvinna.
Enligt Björn Månsson ordförande för SFP:s stadsfullmäktigegrupp i Helsingfors har man redan inlett arbetet med en annan modell som tryggar den svenska autonomin. Förslaget med en svensk nämnd har också diskuterats.
– Vi har tänkt åt det hållet, men kan inte gå närmare in på modellen innan vi fått den förankrad. Vi diskuterar olika modeller, säger Månsson.
Läs också: Oker-Blom: Historisk koppling viktig
Vill bara korrigera ett litet missförstånd i texten: Utbildningsnämnden skulle alltjämt ha en finsk och en svensk sektion. Däremot skulle den svenska linjen vid nuvarande utbildningsverket försvinna, och tjänstemännen fördelas mellan de tre enheterna i den nya förvaltningen.
Hotet riktar sig alltså inte mot förtroendeorganen, men mot förvaltningen – och det är naturligtvis illa nog.