Direkta kanaler ger invånarna inflytande mellan valen
Engagera dig i en förening eller i ett parti. Dela i talkoarbete. Skriv en insändare. Ring kommunens tjänstemän direkt. Gå på föräldramöte.
Det finns många sätt att påverka också mellan valen, anser de som svarat på Kommunförbundets enkät om delaktighet och påverkan. Åtta av tio har använt sig av direkta kanaler för att påverka i sin hemkommun.
När Kommunförbundet frågade 12 500 finländare om vilka kanaler de använder för att påverka sin kommun uppgav fyra av tio att de svarar på kund- och användarenkäter och engagerar sig i föreningar. Tre av tio uppgav att de påverkar genom att delta i talkoarbete och i föräldrakvällar i dagis och skola.
Ytterst få av dem som deltog i enkäten har utnyttjat möjligheten att göra ett invånarinitiativ. Användningen av sociala medier, medborgaradresser och ökar, men kanalerna bedöms inte som speciellt effektiva om man vill ha inflytande på sin kommun, uppger de som svarat på enkäten som ingår i forskningsprogrammet Arttu2.
Kommuninvånarnas uppfattning om de egna möjligheterna att påverka och vara delaktiga är positivare nu än år 2011. Mest positiva är de som har personlig erfarenhet av att påverka. Yrkesställning, familjeförhållanden, partitillhörighet och modersmål är faktorer som påverkar kommuninvånarnas engagemang. De invånare som är intresserade av kommunalpolitik, som röstar i val och som identifierar sig med sin hemort tror i allmänhet på sina egna möjligheterna att påverka kommunen.
Kommuninvånarna som besvarat enkäten är i medeltal engagerade i en förening. Populärast är idrottsföreningar och fackavdelningar. Minst populära är miljöorganisationer och ungdoms- och studentorganisationer.
De politiska partierna är de organisationer som har störst inflytande, anser de som besvarat enkäten. Minst inflytande har miljö- och pensionärsorganisationer. Mest föreningsaktiva är invånarna i kommuner med mellan 5 000 och 10 000 invånare.
40 kommuner deltar
Invånarenkäten gjordes våren 2015. Enkäten besvarades av 12 500 kommuninvånare.
De 40 kommuner som deltar i forskningsprogrammet ARTTU2 är: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.
Forskningsprogrammet Arttu
ARTTU2, är en forskningshelhet som består av flera delprojekt. Programmets syfte är att ta fram systematiska och jämförbara forskningsdata om hur de kommunala reformerna och utvecklingsarbetet påverkar kommunerna. Programmet utreder hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för de medverkande forskningsaktörerna och det samordnas av Kommunförbundet.
