Samhällsfördraget: Villkorat ja från KT
KT Kommunarbetsgivarna godkänner förhandlingsresultatet förutsatt att de övriga arbetsmarknadsparterna och regeringen också säger ja.
KT:s delegation behandlade frågan i måndags. Delegationen betecknar samhällsfördraget som historiskt för den finländska arbetsmarknaden. I sitt pressmeddelande kallar KT förhandlingsresultatet ett avtal som stärker Finlands konkurrenskraft (kilpailukykysopimus).
KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen är nöjd över att de över tio månader långa förhandlingarna har lett till ett resultat.
Avtalet utgör en omfattande helhet där minskade enhetskostnader kombineras med en centraliserad löneuppgörelse. I avtalet ingår också en överenskommelse om lokala avtal och omställningsskydd.
Avtalet innehåller betydande strukturella förändringar. En del av arbetsgivaravgifterna flyttas över på löntagarna. Arbetstiden förlängs utan att lönerna justeras. Semesterpenningen inom den offentliga sektorn skärs ner åren 2017–2019.
Avtalet innebär att arbetsgivarnas, också den offentliga sektorns, socialskyddskostnader minskar.
– Det är bra att de sociala kostnaderna sänks på lika grunder för alla arbetsgivare, säger Jalonen. Det är viktigt att konkurrensneutraliteten mellan den offentliga och privata arbetsmarknaden bibehålls.
Enligt KT är det exceptionellt att sänkningen av arbetsgivarnas socialskyddsavgifter finansieras med kalkylerade besparingar inom offentliga sektorn.
Jalonen tror att förhandlingsresultatet förbättrar konkurrenskraften för finländska företag och skapar nya arbetsplatser.
– Åtgärderna förbättrar läget på den offentliga sektorn.
Kommunsektorn kommer inom kort att börja förhandla om hur förhandlingsresultatet ska tillämpas på de kommunala kollektivavtalen. Avtalsförhandlingarna för de olika sektorerna ska föras inom maj månad.
Läs också:
En bidragsberoende privatsektor är ju inte särskilt behjärtansvärt att stöda. Botemedlet för olönsam offentligsektor och olönsamma privatsektor är slopande av frikostiga offentligt finansierade stödpaket. En sund privatsektor och industrin klarar att stå på egna ben. Sunda företag med smarta och lönsamma affärsidéer med varor och tjänster som på riktigt efterfrågas ska kunna klara sig utan bidrag och stöd från skattebetalarna. En privatsektor som inte är bidragsberoende sänker utgifterna för offentligsektor som kan använda skattemedlen till att bygga vidare på välfärdstjänsterna i samhället.