Brist på hvc-läkare i Vasaregionen och på Åland

Läkarbristen är fortsättningsvis stor på hälsovårdscentralerna i Vasa sjukvårdsdistrikt. Nästan var femte hvc-läkartjänst (18,2 procent) i Österbotten är obesatt, visar Läkarförbundets utredning. Även Åland har svårt att locka läkare, där är var tionde hvc-läkartjänst obesatt.

Läkarbristen på hälsocentralerna minskar och är nu på landsnivå något över fyra procent. Också de regionala skillnaderna mellan hälsocentralerna har jämnats ut. Uppgifterna framgår av Läkarförbundets utredning.

​I oktober 2015 var 172 läkarbefattningar obesatta, vilket var 4,4 procent av alla befattningar. Läkarbristen har minskat sedan år 2008 då den var som störst  nämligen 11 procent.

Med läkarbrist avses andelen läkarbefattningar som man förgäves har sökt läkare till.

Bättre vikarietillgång har underlättat läkarsituationen på många orter. Olika slags flexibilitet i fråga om arbete och arbetstid lockar vikarier till hälsocentralerna. Även läkarutbildningen har ökat  antalet studieplatser. För närvarande utexamineras årligen cirka 600 nya läkare och antalet växer i framtiden till över 700 per år.

Största delen av hälsocentralerna har ingen läkarbrist

Antalet hälsocentraler där det inte råder läkarbrist var totalt 104 i oktober 2015. Dessa utgör nästan två tredjedelar av alla hälsocentraler och de producerar hälsotjänster för 2,4 miljoner invånare. Ungefär 90 procent av befolkningen bor på områden där hälsocentralerna har en läkarbrist som är lägre än 10 procent.

I en regional jämförelse var läkarbristen störst i Vasa sjukvårdsdistrikt, där 18,2 procent av tjänsterna inte var tillsatta.

Situationen i Vasa påverkas av läget, det långa avståndet till universitet som erbjuder läkarutbildning och tvåspråkigheten i regionen. I Satakunta sjukvårdsdistrikt och på Åland överstiger läkarbristen 10 procent.