Atso Almila påminner att en dirigent är till för sina spelare. Bild: FCG, Anssi Kumpula

Atso Almila har en filmdirigents habitus men en orkesterledares arbete skiljer sig kanske från en dramaregissörs.

Almila är pensionerad, men dirigerar fortfarande. Han har bland annat varit dirigent för stadsorkestrar. Han har också varit professor i dirigering och orkesterutbildning vid Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet.

Filmer kan ge en ganska färgstark bild av vad en dirigent är och vilken typ av dirigent han är. Rollen varierar också beroende på om dirigenten är fast anställd i en orkester under en längre tid eller om hen dirigerar en enstaka konsert eller en serie konserter.

En gång i tiden började orkesterstorlekarna växa och det behövdes en visuell metronom. Vad gör egentligen en dirigent under en konsert? Atso Almila beskriver det enkelt:

– Att visa när och hur snabbt man ska spela, med låg volym eller hög. Dirigenten är som en fyr. Det hela påminner om en gympalektion där en tamburin används för att markera takten.

Dirigenten omfamnar musiken. Han har en mental bild av hela tonkartan. Med andra ord hur en uppfattning om det ska låta och se ut.

– Till exempel om man ska använda mycket vibrato.

Hur starka är musikernas åsikter? Har alla en egen idé om hur de ska låta?

– Traditionellt kan centraleuropeiska orkestrar ha uppfattningen att det är så här man alltid har spelat. I de nordiska länderna finns en fräschör och en ung rutin, nivån är hög men det finns en vilja att experimentera. ”Visa oss hur du vill att det ska låta så försöker vi spela på det sättet.”

Atso Almila talar om vikten av det första mötet. Det är då man förstår att ”det är så här det är nu”. Orkestrar är också självgående. Om dirigenten är ute i skogen eller oerfaren kan orkestern styra sig själv där dirigenten inte är till någon hjälp.

Orkestrarna har förändrats och dirigenterna likaså. Almila känner igen den förändrade arbetskulturen. Dåligt chefskap värderas allt mindre.

– Det fungerar inte med en dirigent som skriker. Det avskräcker, bara. Musikerna går i baklås och det som etsar sig fast i minnet är inte bra.

På Finansierings- och ledarskapsforumet Rafo, som arrangerades februari i Lahtis, framgår att yrket lärt maestron mycket om både livet och ledarskap. Bild: FCG, Anssi Kumpula

Internationellt språk

Många dirigenter arbetar i olika delar av världen och med orkestrar från många länder. Scenen och språket är internationella. Orkestrar förstår den på ungefär samma sätt. Skillnaderna finns i publiken. Till exempel mellan Storbritannien och Finland.

– Men de brittiska orkestrarna står oss mycket nära och vår ömsesidiga förståelse är perfekt.

Orkestermusikerna gör en hel del hemläxor då repetitionerna är endast en del av vardagen.

– Tillsammans tittar vi sedan på helheten.

Dirigentjobbet är krävande. Atso Almila påminner om den store finske dirigenten och läraren Jorma Panulas: Hjälp till, men stör inte.

– Strula inte till det då saker och ting löper bra. Det här är ett serviceyrke. Dirigenten finns för orkestern. Oftast räcker det bra med dialog och ögonkontakt.

Musiker är människor

Atso Almila har dirigerat och arbetat med otaliga orkestrar i årtionden. Åren har lärt honom mycket om yrket och betydelsen av uppmuntran.

– Bete dig i sällskap med andra människor. Förnedra aldrig någon inför andra. Situationerna kan vara mycket pressade.

Det är helt vanliga människor som musicerar. Atso Almila säger att hela orkesterinstitutionen utvecklat en norm av att alltid göra sitt bästa på konsert, oavsett hurdan veckan annars varit.

– Barn är sjuka eller bilen har gått sönder. Det hjälper att spela tillsammans på en nivå där musiken i sig hjälper en att glömma bort dessa saker.

Då det inte finns utrymme för divalater i eller utanför konstersalar eller i repetitionsutrymmen, passar det inte heller bra för familjelivet.

– Orkesterdirigerandet stannar vid dörren till musikhuset. Där börjar vardagen.