Rauhamäki varnar för att bromsa metropolen
Risken är att regeringen med sin landskapspolitik skapar en förvaltningsnivå som är ogynnsam för metropolområdets tillväxt. Det säger Helsingfors stadsstyrelses ordförande Tatu Rauhamäki (Saml). – Då minskar också de stora städernas möjlighet att stödja resten av landet.
De stora städerna kräver att ställningen som ekonomiska motorer säkerställs också i landskapens Finland.
– Tillväxten har i åratal skett i huvudstadsregionen, man kan på konstgjorda sätt försöka bromsa utvecklingen, men det sker på alla finländarnas bekostnad om man försöker äventyra tillväxten, säger Rauhamäki.
Efter att fokus legat på metropolutveckling driver regeringen nu ett landskapens Finland. De aderton landskap som ska vara självstyrande är både till storlek och funktion sinsemellan väldigt olika. I de stora städerna befarar man att denna utveckling tär på livskraften. Man vill inte ge ifrån sig beslutsrätten i till exempel näringslivsfrågor.
Kommunerna ska ge sina utlåtanden om reformen fram till den 9 februari, men många kommuner har redan gett sina svar. En utredning som beställts av Tammerfors och Åbo lyfter fram de stora städernas särställning i reformen. Ett förslag är att stadga separat om de stora stadsområdenas särställning.
Helsingin Sanomat rapporterade i måndags att 475 miljoner euro sipprar ut från de största städerna Helsingfors, Esbo och Vanda i form av stadsandelar för att stödja fattigare kommuner. Om tillväxten i huvudstadsregionens kommuner uteblir och skatteintäkterna krymper minskar också deras förmåga att stödja andra kommuner. Utredningen tar också fasta på förändringar i statsandelsystemet och att kostnaderna och behovet av servicetjänser ökar i de stora städerna.
– Det finns en stor risk för att regeringen skapar en ny förvaltningsnivå som gör systemet stelare snarare än möjliggör, säger ordföranden för stadsstyrelsen i Helsingfors Tatu Rauhamäki (Saml).
Han har länge talat sig varm för en sammanslagning av de stora städerna i metropolområdet men talar nu för ett kompromissalternativ – att spjälka upp Nyland i två områden samt att grunda ett eget landskap i metropolområdet.
Rauhamäki förstår att stora städer som Tammerfors och Åbo vill ha en särställning men påpekar att läget är ett annat i metropolområdet där samarbetet mellan de stora städerna är en förutsättning för att få ett fungerande system med kollektivtrafiken, markplanering och bostadsplanering.
– Sibbo, Kyrkslätt och Kervo skiljer sig väldigt mycket från Pukkila, Hangö och Lovisa. Vi borde fördjupa samarbetet inte hålla kvar alla förvaltningssystem. Därför kunde Nyland spjälkas upp så att medlemskommunerna i Helsingforsregionens trafik Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo och Sibbo bildar en medan resten av kommunerna i Nyland en annan, säger Rauhamäki.
Leder landskapsmodellen till ökad ojämlikhet?
– Inte automatiskt, men som värst kan det bli så om man låter de små diktera reglerna för de stora. Behoven i Nyland med 1,6 miljoner invånare är helt andra än i Mellersta Österbotten.
Om det nu blev val kunde läget se väldigt annorlunda ut, vad säger du om det?
– Det stämmer, men vi måste komma ihåg att också den föregående regeringen försökte driva igenom en kommunreform utan att lyckas. Kommunerna måste få koncentrera sig på att skapa nytt. Men det finns en äkta oro för att modellen nu blir sämre om man inte beaktar de stora städernas särställning.
Det tycks råda total tudelning mellan stora och små städer. Kuntalehti skrev i söndags om att flera mindre kommuner motsätter sig en särställning för större städer.
