Välfärdsområdesvalet: Framåt för SDP, Centern och Samlingspartiet – bakåt för Sannf
I kommunalvalet skulle däremot topptrions ordning vara Centern, Samlingspartiet och SDP.
Text: Suomen vaalidatapalvelu / Antti Kähkönen, grafik: Suomen vaalidatapalvelu & KRUT
Hur skulle resultatet i kommun- och områdesvalen se ut om de hölls redan nu? Eftersom det ännu inte finns några specifika opinionsmätningar för kommun- och områdesvalen får man söka svaret i opinionsmätningarna för riksdagsvalet. Den senaste av dessa är den gallup som Yle publicerade 9.1.
I de gallupar som Yle beställer av Taloustutkimus frågar man de svarande vilket parti de skulle rösta på om riksdagsvalet hölls nu. De svarande måste själva nämna partiet, i stället för att få en lista med svarsalternativ.
Röstberättigade kan ha olika preferenser i riksdagsval än i kommun- och områdesval. En del av de svarande kan anse att ett parti är skickligt på att sköta rikspolitiken, ett annat på att ta ansvar för välfärdsområdena och ett tredje på att lotsa kommunen. Det kan också ha inverkan att en viss politiker som väljaren föredrar inte ens finns att rösta på i den egna kommunen eller i det egna välfärdsområdet.
Det är alltså möjligt att de svarande skulle ange ett annat parti om de tillfrågades utifrån kommun- och välfärdsområdesvalet. Det är ändå troligt att befolkningen inte har helt avvikande partipreferenser i de olika valen. Yles opinionsmätning kan således användas för att avgöra åt vilket håll och i vilken omfattning partistödet förändras, även vad gäller kommun- och välfärdsområdesvalen.
När välfärdsområdesvalen modelleras utifrån Yles senaste opinionsmätning skulle partiet med högst stöd bytas ut i fyra sydliga välfärdsområden. Samlingspartiet skulle förlora förstaplatsen till SDP i fyra av de fem välfärdsområden där det var störst i valet 2022. Partiet skulle alltså förlora sin topposition från 2022 till SDP i Egentliga Finland, Birkaland, Mellersta Nyland samt Vanda–Kervo – alltså i alla de områden där partiet vann senast, utom Västra Nyland. I förra områdesvalet hamnade Samlingspartiet knappt efter SDP i Päijänne-Tavastland när man ser till själva röststödet (24,5 procent för Samlingspartiet, 24,7 procent för SDP). Tack vare ett valförbund med SFP fick Samlingspartiet ändå ett mandat mer än SDP. Centern och SFP skulle behålla de välfärdsområden de vann.
Om områdesvalet hölls nu och resultatet från 2022 justerades i enlighet med förändringarna i riksdagsvalsstödet, skulle SDP bli det ledande välfärdsområdepartiet med 330 fullmäktigeledamöter före tvåan Centern, som skulle få omkring 310 ledamöter. På tredje plats skulle Samlingspartiet landa med cirka 270 fullmäktigeledamöter. Sannfinländarna skulle hamna långt bakom topptrion med omkring 130 fullmäktigeledamöter och därmed bara vara marginellt större än Vänsterförbundet, som skulle få runt 110.
Inte heller kommunalvalet ser lovande ut för Sannfinländarna. Om kommunalvalet hölls nu och resultaten från 2021 justerades utifrån förändringarna i riksdagsvalsstödet enligt Yles senaste gallup, skulle Centern, Samlingspartiet och SDP ta alla de kommuner som Sannfinländarna vann i kommunalvalet 2021. För Sannfinländarna skulle det innebära ett svidande nederlag, där partiet skulle få omkring 830 fullmäktigeledamöter i stället för de nuvarande 1 350. Centern skulle alltjämt ligga i topp som det ledande kommunpartiet, om man ser på antalet fullmäktigeledamöter, med knappt 2 700 mandat. Såväl SDP, Samlingspartiet som Centern skulle alla öka med över 200 mandat.
Särskilt Sannfinländarna (en förlust på omkring -520 mandat) och De gröna (omkring -110) skulle förlora mandat med de nuvarande stödsiffrorna. Eftersom Centern är stark i små kommuner skulle partiet fortfarande tydligt förbli det ledande kommunpartiet, om man ser på antalet fullmäktigeledamöter, före SDP och Samlingspartiet, med cirka 900 mandats marginal till Samlingspartiet som tvåa och 1 000 mandats marginal till SDP.
Så här modellerades valresultatet
HS och Yle beställer varje månad opinionsundersökningar om stödet för partierna i riksdagsval, HS från Verian och Yle från Taloustutkimus. När kommun- och välfärdsområdesvalen närmar sig är det relevant att klarlägga från vilka utgångslägen partierna går in i valkampen och vad deras nationella popularitet skulle innebära på lokal nivå. Genom att beakta partiernas popularitet vid tiden för kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022 samt dagens stödnivå kan man modellera hur kommun- och välfärdsområdesvalen skulle se ut om de hölls nu.
Modelleringen bygger på antagandet att stödet för partierna i kommun- och välfärdsområdesvalen följer utvecklingsriktningen för riksdagsvalsstödet, men inte nödvändigtvis motsvarar det exakt. I modellen antas partierna prestera i kommande kommun- och välfärdsområdesval i förhållande till de riksdagsvalsgalluper som föregick 2021 års kommunalval och 2022 års välfärdsområdesval på samma sätt som de gjorde i valen 2021 och 2022. Om ett partis stöd i riksdagsvalsgallupen ökar, ökar också dess stöd i kommun- och välfärdsområdesvalen och vice versa. Grundantagandet är att riktningen och den relativa styrkan i förändringen av riksdagsvalsstödet slår igenom i hela landet, oavsett valtyp.
För att modellera kommun- och välfärdsområdesvalresultaten jämförs inte gallupresultaten direkt med kommun- eller välfärdsområdesvalresultaten. I stället görs en korrigering eftersom riksdagsvalsgallupen inte direkt speglar partiernas popularitet i andra val.
Korrigeringen görs genom att ta de två senaste riksdagsvalsgalluperna före kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022, räkna ut medelvärdet av dessa och jämföra detta med valresultatet med formeln: 1 + (valresultat – gallupmedelvärde) / gallupmedelvärde. Detta ger en koefficient för skillnaden mellan gallup och valresultat. Till exempel, om ett partis genomsnittliga stöd i riksdagsvalsgalluperna var 15 % men kommunalvalsresultatet 20 %, blir koefficienten 1 + ((20–15)/15) = 1,33.
Genom att använda denna korrigeringskoefficient beräknar man förändringen från det föregående valet: ((gallup * koefficient) – valresultat) / valresultat. Gallupresultaten justeras alltså med hjälp av den historiska skillnaden mellan valresultat och gallup för att få en uppfattning om det nuvarande stödet i kommun- och välfärdsområdesval utifrån den senaste riksdagsvalsgallupen.
I modelleringen korrigeras sedan varje listas lokala röstetal med den relativa skillnaden mellan den senaste gallupen och medelvärdet av de två riksdagsvalsgalluper som föregick valen. Varje listas röstetal i varje kommun och varje välfärdsområde beräknas om, jämförelsetalen räknas och mandatfördelningen fastställs därefter. Av dessa omräknade röstetal framgår vilket parti som är störst i respektive område, och med hjälp av jämförelsetalen bestäms mandatfördelningen.
Vid modelleringen av 2021 och 2022 års valresultat med de nya stödsiffrorna har de existerande valförbunden behållits, trots att de i verkligheten förhandlas om lokalt inför varje val. Till exempel i Enare får Samlingspartiet flest röster i många av våra valmodelleringar, men Centern får flest mandat. Samlingspartiet och Kristdemokraterna hade ett valförbund 2021, vilket gör att det nästa mandatet som valförbundet erhåller skulle gå till Kristdemokraterna.
Trots osäkerheten på lokal nivå ger den på detta sätt framtagna modellen på riksnivå en god uppfattning om hur styrkeförhållandena i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige i Finland skulle se ut om val hölls i dag.
Relaterade artiklar
Läste du redan?
