Om kommun- och välfärdsområdesval hölls nu skulle SDP erövra flera välfärdsområden och tiotals kommuner från Centern och Samlingspartiet.

Text Antti Kähkönen Visualiseringar Antti Kähkönen & Julius Uusikylä

Kommun- och välfärdsområdesvalen närmar sig redan den 13 april 2025, medan det ännu är över två år kvar till riksdagsval. Eftersom det för närvarande inte finns några specifika opinionsmätningar för kommun- och välfärdsområdesval, är det intressant att modellera hur valresultatet skulle kunna se ut i ljuset av de senaste tillgängliga opinionsundersökningarna. Den senaste är den gallup som Yle beställt och som publicerades den 5 december.

I Yles opinionsmätning frågar man vilket parti respondenten skulle rösta på om riksdagsvalet hölls nu. De som svarar kan dock ha andra preferenser i kommun- och välfärdsområdesval än i riksdagsval, och svaret kunde därför bli annorlunda om frågan gällde nästa vårs val. Yles mätning kan ändå användas som vägledning när man försöker fastställa åt vilket håll och i vilken grad partistödet förändras, även med tanke på kommun- och välfärdsområdesvalen.

Om man modellerar välfärdsområdesvalet utifrån Yles senaste gallupresultat skulle södra Finland byta färg markant, och det största partiet skulle skifta i fem välfärdsområden. Centern skulle förlora sin förstaplats i välfärdsområdet i Mellersta Finland, där Socialdemokraterna (SDP) i stället skulle bli störst. Detsamma skulle ske i fyra av de fem sydliga välfärdsområden där Samlingspartiet var starkast i områdesvalet 2022.

Om välfärdsområdesval hölls idag och det senaste välfärdsområdesvalresultatet justerades utifrån förändringar i riksdagsvalsstödet, skulle SDP ta positionen som ledande välfärdsområdeparti med nästan förbi Samlingspartiet och Centern. Centern skulle tappa sjunka från förstaplats till andraplats, men ändå hålla sig före Samlingspartiet.

Om kommunalval hölls nu och 2021 års kommunalvalsresultat justerades enligt den förändring i riksdagsvalsstödet som framkommer i Yles senaste gallup, skulle SDP främst vinna kommuner från Samlingspartiet och Centern.

Sannfinländarna och De gröna skulle förlora mest fullmäktigeplatser med nuvarande siffror. Centern, som har många fullmäktigeledamöter i små kommuner, skulle fortfarande förbli det ledande kommunpartiet räknat i antal fullmäktigeledamöter i sin egen skara med över 2 000 ledamöter. SDP skulle komma på andra plats med knappt lite fler ledamöter än samlingspartiet.

Så här gjordes modelleringen

Yle och Helsingin Sanomat (HS) beställer i regel månatliga opinionsmätningar som undersöker partiernas riksdagsvalsstöd. Med kommun- och välfärdsområdesvalen i antågande är det angeläget att få en bild av de utgångslägen partierna går in i valkampen med och vad deras stöd betyder på lokal nivå. Genom att väga in partiernas riksdagsvalstödläge från tidpunkten av kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022 samt deras nuvarande stödnivåer kan man modellera hur kommun- och välfärdsområdesvalen skulle se ut om de hölls idag.

Modelleringen bygger på antagandet att stödet i kommun- och välfärdsområdesval följer samma trend som i riksdagsvalsstödet, men utan att vara identiskt med detta. Om ett partis riksdagsvalsstöd ökar, ökar också stödet i kommun- och välfärdsområdesval, och tvärtom. Utgångspunkten är att den relativa förändringen i riksdagsvalsstödet förverkligas i hela landet, oavsett valtyp.

I modelleringen justeras varje listas lokala röstetal med den relativa skillnaden mellan den senaste gallupen och genomsnittet av de två riksdagsvalsgallupar som genomfördes innan valet. För varje kommun och välfärdsområde räknas därefter röstetal och jämförelsetal ut på nytt, vilket ger en ny mandatfördelning. På detta sätt får man fram det största partiet i varje område och därefter, utifrån de nya jämförelsetalen, hur mandaten skulle fördelas. Därigenom får man en uppfattning om hur styrkeförhållandena i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige skulle se ut om val hölls idag.

Läste du redan?