Förvaltningsprofessor efterlyser lagändring när det gäller stadsdirektörsval

Processen kring valet av stadsdirektör i Jakobstad aktualiserar diskussionen om svarta hästar i kommunerna. Huvudregeln är att allt är offentligt också om man anlitar konsulter. Men det finns kryphål i lagen. Professor Olli Mäenpää tycker att lagen borde uppdateras.

Fallet Jakobstad aktualiserar frågan om det är ok för kommunerna att börja efterlikna näringslivets principer vid anställningen av kommundirektör. Som Kommuntorget nyligen skrev är huvudregeln att tjänster ska lediganslås offentligt. Hela processen är omvänd här. Nu är det svarta hästar som blivit huvudprincipen då endast en av kandidaterna sökt offentligt och fyra kandidater är inofficiella.

Frågan är om en person kan anses ha gett samtycke även om den är inofficiell kandidat ifall den går med på att bli intervjuad av stadens ledning och genomgå lämplighetstest.

–Betyder det inte praktiskt taget att man gett sitt samtycke, säger Arto Sulonen, Kommunförbundets direktör för juridiska ärenden

Han säger att förfarandet strider emot syftet med offentlighetslagen.

– Idén är inte att man tar samtycket i efterhand och att den principen blir normen vid valet av stadsdirektör. Här har kommunen medvetet byggt upp en process som möjliggör att kandidater kan komma in bakvägen. Är det inte då en del av urvalsprocessen?

Ifall det uppstår konflikter i frågan finns det enligt Sulonen tre möjligheter.

– För det första att man utreder ifall de inofficiella kandidaterna anses ha gett i sitt samtycke redan då de låtit sig intervjuas. För det andra kan fallet bli rättspraxis och eventuellt ett prejudikat. För det tredje kan det bli aktuellt med en ändring av lagstiftningen.

Professor: ändra på lagstiftningen

Enligt Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet är valet av stadsdirektör så viktigt att informationen borde vara offentlig. Syftet med offentlighetslagen är att få reda på vilka realistiska alternativ som kommunen har. Offentlighetslagen måste enligt Mäenpää tillämpas också i det fall en kommun anlitar en konsult.

– Om beslutsfattarna i kommunen överlåter uppdraget till en konsult eller rekryteringsbolag står alla dokument under offentlighetslagen. Därför spelar det ingen roll om personerna gett sitt samtycke eller inte, säger Mäenpää.

Utgångspunkten är att allt är offentligt utom sekretessbelagda uppgifter om till exempel personens hälsotillstånd.

– Offentlighetslagen förutsätter att lagen tillämpas också i sådana här sammanhag där kommunen anlitar en utomstående firma.

Det är i sig helt lagenligt med så kallade svarta hästar vid rekryteringen av en stadsdirektör. Det vill säga kommunledningen kan också förutom de som sökt välja en behörig som gett sitt samtycke. Skillnaden är också att de inofficiella kandidaterna intervjuats trots att de inte gett sitt samtycke till tjänsten som stadsdirektör.

– Om personerna endast intervjuas muntligt tillämpas inte offentlighetslagen. Det är bara skriftliga dokument som gäller. Jag antar att någon bokfört intervjuerna, säger Mäenpää.

Jakobstads ledande beslutsfattare har intervjuat de inofficiella kandidaterna bakom lyckta dörrar. Mötet mellan stadens ledning och de sökande var inte heller något protokollfört styrelsemöte och därmed formellt inte offentligt. Beslutsfattarna behöver visserligen inte delge diskussioner som skett bakom lyckta dörrar.

– Skriftliga dokument och protokoll måste ges ut till journalister och andra som frågar efter dem, säger Mäenpää.

Men problemet är alltså att det inte finns några krav på att intervjuerna måste bokföras, vilket staden antas använda som argument. Enligt Mäenpää kan man tala om ett kryphål eller gråzon vad beträffar praxisen kring de så kallade svarta hästarna. Han efterlyser ett förtydligande i offentlighetsparagrafen som nu reglerar uppdragsgivandet, paragraf 5 moment 2, i offentlighetslagen (se utdraget nederst i artikeln).

– Det finns inte så mycket rättspraxis kring hur man tillämpar momentet, alltså kring de dokument som uppstår när staden anlitar konsulter.

I den moderna kommunförvaltningen kan det vara problematiskt att det i sista skedet tas in en svart häst i utnämnanden som är viktiga för kommunen.

– Det finns ett klart behov av att ändra lagen, både offentlighetslagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Ur demokratisynvinkel är det viktigt att utvärdera möjligheten av att ta in en svart häst och att de i ett så sent skede kan ge sitt samtycke att ingen vet vem som kan komma i fråga.

Det nya är också att ledningen konsekvent använder sin metod för att slippa offentlighetsprincipen som är en av grundstenarna i kommunallagen. Endast sådant som enligt lag är hemligt ska hemlighållas. Ifall Jakobstad faktiskt gör så här, och det är lagligt, kan andra tänkas göra lika, vilket leder till oetiskt handlande i hela kommunsektorn.

– Jag håller med om det till 100 procent. Det sker allt oftare att kommuner försöker undvika offentlighetsprincipen vid valet av stadsdirektör, vilket är problematiskt ur demokratisynvinkel.

Ifall ledningen i Jakobstad väljer en av de svarta hästarna, kan någon överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen och vem i så fall?

– När det är fråga om beslutet att anställa stadsdirektören har förutom sökanden(a) även alla kommunmedlemmarna rätt att överklaga beslutet. Därutöver kan vem som helst söka och bör få alla dokument som hänför sig till proceduren. Ifall hen tycker att beslutet varit olagligt och processen inte följt offentlighetslagen kan hen skicka in ett laglighetsbesvär till förvaltningsdomstolen. (kommentaren uppdaterad)

En officiell, fyra inofficiella kandidater:

Den enda sökande inom utsatt tid var 27-åriga Kim Holm från Korsholm. Vid sidan om den officiella ansökningsproceduren finns en hemlig lista som konsulten presenterat för stadsstyrelsen.
Rekryteringsgruppen i Jakobstad består av stadsstyrelsens ordförande, Peter Boström (SFP) som ende politiker. De övriga är t.f. stadsdirektören Anne Ekstrand och stadssekreteraren Milla Kallioinen.

Kommundirektör Mats Brandt i Malax har muntligt men inte skriftligt meddelat sitt intresse för att bli stadsdirektör i Jakobstad. Den andra kandidaten vars namn figurerat i offentligheten men som inte själv bekräftat sitt intresse offentligt är Kristina Stenman.

Offentlighetslagen paragraf 5, moment 2:

”Med myndighetshandling avses en handling som innehas av en myndighet och som har upprättats av myndigheten eller av någon som är anställd hos en myndighet eller som har inkommit till en myndighet för behandling av ett visst ärende eller i övrigt inkommit i samband med ett ärende som hör till myndighetens verksamhetsområde eller uppgifter. En handling anses ha blivit upprättad av en myndighet även när den har upprättats på uppdrag av myndigheten. En handling anses ha inkommit till en myndighet även när den har inkommit till den som verkar på uppdrag av myndigheten eller i övrigt för myndighetens räkning, för att denne skall kunna utföra sitt uppdrag.

Med de undantag som föreskrivs i 5 mom. betraktas inte som myndighetshandlingar….

2) minnesanteckningar eller sådana utkast som ännu inte har lämnats in för föredragning eller någon annan behandling av ett ärende och som har gjorts av den som är anställd hos en myndighet eller den som är verksam på uppdrag av en myndighet.

Så här ska tjänsteval motiveras:

”Enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare 5 § kan till tjänsten som kommundirektör och i enlighet med fullmäktiges beslut även till ett annat tjänsteförhållande även antas en person som inte har sökt tjänsten om han eller hon samtycker därtill och förutsatt att hans eller hennes behörighet har utretts.

Till kommundirektörstjänsten kan sålunda också tas en person som anmäler sig till tjänsten efter att ansökningstiden gått ut, men före valet av tjänsteinnehavare och naturligtvis under förutsättning att personen fyller de krav som ställts för tjänsten och är mest lämpad för tjänsten.”

Ämnen