Slutsatser av ny rapport: Offentliga ekonomin på minus, privat är det bättre
- När ekonomin börjar återhämta sig minskar underskottet i de offentliga finanserna och skuldsättningen jämnas ut. Handlingsutrymmet för att nå målen är emellertid litet. Arbetet för att stärka den ekonomiska inkomstbildningsförmågan och de offentliga finanserna måste fortsätta långsiktigt över valperioderna, säger finansrådet Jenni Pääkkönen. Foto: Markus Tolkki, Finansministeriet
Ekonomin återhämtar sig från recessionen men de offentliga finanserna fortsätter visa underskott. Skulderna ökar men det sker långsammare, enligt finansministeriet.
Kommunförbundets vice-VD Timo Reina säger att nytänkande behövs när pengarna är knappa.
– Kommuner och regioner har möjligheter att till exempel påskynda förverkligandet av investeringar i grön omställning och hitta nya sätt att arbeta med sysselsättning- och integration, säger Reina.
Den ursprungliga artikeln ingår i Kuntalehti. Text: Leena Hirvonen. Översättning Kommuntorgets redaktion.
Läs även Kuntalehti 25.4.2024: Valtiovarainministeriö: Julkisen talouden rakenteet ovat aivan liian raskaat – näkymät aiempaa synkemmät
Även om de allmänna ekonomiska utsikterna fortfarande är något dystra ser Reina den goda realekonomiska utvecklingen som en möjlighet för kommuner som länge har kämpat i ett kärvt ekonomiskt klimat. Återhämtningen av den lokala ekonomin och den förväntade ökningen av köpkraften kan bli en välsignelse för den lokala ekonomin, till exempel i form av en positiv utveckling av skatteintäkterna.
– Skatteintäkterna är den viktigaste faktorn i kommunernas intäktsbas, så en övergripande förbättring av den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen kommer att hjälpa kommunerna i detta avseende. I ramdiskussionen beslutades också om en överföring av avdragen från kommunalskatten till statsskatten, vilket kommer att bidra till att stärka skattebasen, säger Reina.
Denna förstärkning av skattebasen har länge föreslagits av Kommunförbundet.
Justeringen av räntorna, sjunkande inflation och de ökade investeringarna i byggsektorn kan också ha en positiv inverkan på kommunernas och regionernas livskraft. Konsumenterna väntas också ha en stagnerande köpkraft för bostäder, vilket också kan stödja kommunernas utveckling när de realekonomiska spänningarna lättar.
Enligt prognosen kommer investeringarna att ta fart 2025 i takt med att räntorna sjunker, byggsektorn börjar återhämta sig och investeringarna i energiomställning och säkerhet ökar.
Regeringen fattade beslut om finansplanen på torsdagen. Syftet med planen är att stödja beslutsfattandet om de offentliga finanserna. Finansplanen och det stabilitetsprogram som ingår i den är i linje med EU:s och den nationella finanslagstiftningen.
I planen uppskattas att statsbudgeten nästa år kommer att ha inkomster på 76,9 miljarder euro exklusive nettoupplåning, utgifter på 87,6 miljarder euro och ett underskott på 10,7 miljarder euro.
I finansministeriets program för den kommunala ekonomin granskas utvecklingen av den kommunala ekonomin och de statliga åtgärdernas inverkan på den kommunala ekonomin. Kommunförbundet har deltagit i beredningen av programmet.
Timo Reina säger att programmet är i linje med den ekonomiska prognosen och orsakerna till och konsekvenserna av underskottet i de offentliga finanserna. Han säger att programmet ger en omfattande översikt över effekterna av regeringens åtgärder på kommunekonomin.
– Många detaljer kommer att preciseras. Det gäller exempelvis det slutliga genomförandet av nedskärningen av yrkesutbildningen.
Fakta - plock i rapporten
Exporten ökar när världshandeln återhämtar sig
Utsikterna för världsekonomin har blivit bättre. I synnerhet världshandeln väntas återhämta sig efter det dåliga fjolåret. Även i år är den ekonomiska tillväxten emellertid svag i eurozonen och särskilt i Tyskland, som är viktigt för Finland. Strejkerna har dessutom minskat exporten i början av året. Finlands export får emellertid del av tillväxten i världsekonomin, eftersom vår priskonkurrenskraft är i ordning.
Den privata konsumtionen ökar och priserna stiger långsammare
Den privata konsumtionen har ökat något, även om de stigande priserna och räntorna har minskat hushållens köpkraft och konsumenternas förtroende för ekonomin har varit svag. Hushållens möjligheter att konsumera blir bättre och den privata konsumtionen ökar snabbare nästa år. Tillväxten bromsas emellertid av regeringens ytterligare anpassningsåtgärder, som minskar ökningen av hushållens disponibla inkomster och höjer priserna.
Även investeringarna börjar öka 2025 när räntorna sjunker, byggbranschen börjar återhämta sig och investeringarna i energiomställningen och säkerheten ökar.
Regeringens åtgärder och invandringen ökar sysselsättningen
Sysselsättningen minskar 2024, men ökar från och med 2025 till följd av ökad efterfrågan och sysselsättningsåtgärder. I förhållande till konjunkturläget ha den relativt goda sysselsättningsutvecklingen påverkats av en tydlig ökning av invandringen, som har ökat såväl arbetskraften som antalet sysselsatta.
Sysselsättningen ökar relativt starkt och brett 2025 och 2026. Utöver produktionsökningen stöds den dessutom av regeringens åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. De första av dessa åtgärder träder i kraft 2024. År 2026 är sysselsättningsgraden för 15–64-åringar 74,5 procent och arbetslöshetsgraden 6,7 procent.
Källa: Finansministeriet
