Ida Sulin: Varje dag är vändag i kommunen
Bild: Pixabay
Jag frågade ChatGPT vad vänskap är. Roboten menar att ”vänskap är en ömsesidig relation baserad på förtroende och ömsesidigt stöd, där gemensamma värderingar och respekt för varandra är centrala. Det skapar en känsla av samhörighet och bidrar till individens välbefinnande”. Jag frågade också ChatGPT om den har någon vän, på vilket den tack och lov svarade nej.
Många av oss har däremot vänner. Vi har kanske barndomsvänner som hänger med genom livet, vi har vänner från skola och studieliv och också som vuxen får vi vänner genom gemensamma intressen och livssituationer. Ibland blir vänskapen till och med mer än vänskap! Och visst är det så att man vill sina vänner väl, och dessutom hoppas man på att vännerna skall hålla ens sida i konflikter och när problem uppstår?
Läs mera om alla hjärtans dag – eller vändagen – hos Mediespråk: Kär dag har flera namn
Lagstiftaren har försökt skydda kommunens (och många andra myndigheters) legitimitet och objektivitet med två verktyg: valbarhetsregler och jävsregler. Valbarhetsreglerna gäller för de förtroendevalda, medan jävsreglerna tillämpas på alla.
I valbarhetsreglerna för kommunen går man på ganska detaljerad nivå igenom vilka uppdrag som inte är förenliga med uppdrag som förtroendevald inom kommunen. Exempelvis ledande positioner inom näringslivet på orten kan medföra att personen i fråga inte kan ha en ställning som förtroendevald inom det område där företaget arbetar. Det sköna är att vänskap inte inverkar på valbarheten. Valbarhetsreglerna hindrar inte vänner från att utföra uppdrag tillsammans som förtroendevalda. Valbarhetsreglerna hindrar heller inte vänner från att arbeta tillsammans på olika sidor av förvaltningen i kommunen.
Jävsreglerna däremot har mycket att säga om vänskap. I nästan alla jävsregler jämställs familjemedlemmar och släktingar med tjänsteinnehavaren och den förtroendevalda på så sätt att ifall en familjemedlem exempelvis sitter i styrelsen för ett bolag som är part i ärendet, bedöms läget på samma sätt som om tjänsteinnehavaren eller den förtroendevalda själv skulle varit styrelsemedlem. Men förutom familjemedlemmar och närmare släktingar gäller reglerna också andra personer som står tjänsteinnehavaren eller den förtroendevalda särskilt nära, och dessutom också dessa personers makar.
En riktigt nära vän bedöms alltså i jävsgrunderna på samma sätt som en familjemedlem eller närmare släkting. Ganska fint, eller hur? Till och med vår förvaltningslag värderar vänskap och verkar omfatta ChatGDP:s bedömning av att vänskap också innebär ömsesidigt stöd, alltså något som kan vara problematiskt ur legitimitetssynvinkel.
En annan vinkling på vänskapstemat gäller situationer när vänner behandlar varandras ärenden. Kan tjänsteinnehavaren fatta beslut i ett ärende där hens vän är sökande? Eller kan en förtroendevald behandla ett ärende som beretts av en vän, som råkar arbeta i förvaltningen?
Eftersom nära vänner, alltså inte bara den du hejar på vid mjölkdisken, utan den som du också bjuder in till traditionsenlig filmkväll hemma hos dig, likställs med släktingar och familjemedlemmar är det klart att nära vänner inte får bestämma över varandras ansökningar eller andra ärenden. Men eftersom vänskap inte påverkar valbarheten till olika uppdrag i kommunen finns det inget hinder för en förtroendevald och en tjänsteinnehavare att vara vänner, och behandla ärenden där den ena bereder och den andra fattar beslut – så länge ärendet inte gäller någon av dem.
Juristernas direktör Juha Myllymäki har också gjort en fin video om nära relationer på jobbet som ni kan se på i vändagstider: https://www.youtube.com/watch?v=NcKb1QGLKGM
