Tuffa ekonomiska utsikter för de flesta kommuner i år
Nytt år. - Det är riktigt stora kommuner av Helsingfors och Esbos kaliber som kommer att klara sig bra, säger Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet. Bild: Pexel och Kommuntorgets redaktion
Finansministeriet och flera kommersiella banker har de senaste veckorna uppdaterat prognoserna för landets ekonomiska tillväxt. De dystra beskeden duggar tätt.
Enligt Finansministeriets senaste prognos kommer landets bruttonationalprodukt att växa med endast 0,7 procent i år. Så sent som i våras förutspådde ministeriet en ekonomisk tillväxt på 1,3 procent för 2024. Den avmattade tillväxten har fatala konsekvenser för den kommunala sektorn.
– Alla kommuners ekonomiska situation kommer att försämras i år. Det är endast riktigt stora kommuner av Helsingfors och Esbos kaliber som kommer att klara sig bra, säger Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet.
Samtidigt som kommunernas skatteinkomster minskar måste kommunerna reservera budgetmedel för att finansiera de löneförhöjningar som slogs fast i fjolårets löneuppgörelser.
– Jag befarar att många kommunala investeringar måste läggas på is på grund av de förändrade ekonomiska utsikterna, säger Punakallio.
Stigande räntor och elpriser
De stigande styrräntorna har förvärrat den statliga skuldsättningen, men de höga räntorna orsakar inte samma nödläge i landets kommuner.
– Kommunerna har till skillnad från staten varit bra på att ränteskydda sina lån, vilket dämpar effekten av räntehöjningarna.
Då Kommuntorget når Punakallio håller smällkylan hela landet i sitt grepp samtidigt som elpriserna skjuter i höjden.
– Kostnaderna för el och värme påverkar naturligtvis kommunernas ekonomi, men kortvariga fluktuationer i börselpriset har inte så stor betydelse då vi jämför dessa kostnader med minskade statsandelar och sjunkande skatteintäkter, säger Punakallio.
En rundringning till ett urval kommuner i Svenskfinland visar att hårda anpassningsåtgärder är att vänta på olika håll i landet.
Nedskärningar för 50 miljoner euro
Vasa stad har budgeterat för ett underskott på cirka 6 miljoner euro för i år.
– Statsandelarna kommer att minska ytterligare från och med 2025 på grund av vårdreformen. Vi försöker balansera vår ekonomi och införa anpassningsåtgärder i god tid, säger Cecilia Raunio, ekonomi- och strategidirektör vid Vasa stad.
Stadens balanseringsprogram ska snart manglas av alla nämnder som förväntas fatta beslut om nedskärningarna innan slutet av april.
– Som det nu ser ut måste vi spara cirka 50 miljoner euro under den budgetperiod som sträcker sig till 2027. Vi har tuffa år framför oss, säger Raunio.
Hur påverkar nedskärningarna stadens tjänster?
– Största delen av alla tjänster är lagstadgade. Vi måste därför effektivera verksamheten med mindre resurser. Det kan finnas skäl att höja vissa avgifter och se över behovet av tjänster eller processer som inte ligger i tiden.
Vad innebär det konkret?
– Det kommer nämnderna snart att ta ställning till.
Åbo sparar 21 miljoner euro
Vasa är inte ensam om att fördela knapphet till kommuninvånarna. I Åbo väntar likaså stora nedskärningar.
– Årets budget har ställt som mål att anpassa ekonomin med 21 miljoner euro. Vi ska uppdatera den ekonomiska lägesbedömningen senast i mars då fjolårets bokslut blir klart, säger ekonomidirektör Valtteri Mikkola vid Åbo stad.
Mikkola är bekymrad över lågkonjunkturens inverkan på stadens ekonomi.
– Den försämrade ekonomiska tillväxten påverkar våra intäkter från samfundsskatter negativt redan nu, säger Mikkola.
Enligt Mikkola minskade antalet ansökningar om nya byggnadslov drastiskt i fjol, vilket tyder på att byggnadsbranschens problem redan gör sig påminda i den regionala ekonomin.
– Vi har förlitat oss på sådana prognoser som utlovade en mycket högre ekonomisk tillväxt då vi gjorde upp årets budget i fjol. Utöver detta råder en stor osäkerhet kring statsandelarna. Vi måste granska vår serviceproduktion och effektivera vår verksamhet för att balansera ekonomin, säger han.
Några uppsägningar, permitteringar eller omställningsförhandlingar är ändå inte att vänta. Åbo kommer inte heller att frångå de investeringar som har planerats för utbildningssektorn.
Det bekymmersamma ekonomiska utgångsläget uppvägs av en gynnsam befolkningsutveckling.
– Åbos befolkningsantal överskred 200 000 invånare i fjol och inflyttningen är fortsatt stark. Det här är goda nyheter för stadens och hela regionens livskraft, säger Mikkola.
Raseborg stänger skolor
Raseborgs stad räknar inte med otrevliga överraskningar i kommunens skatteintäkter i år.
– Samfundsskatten stod endast för 6 procent av våra skatteintäkter i fjol. Största delen av de företag som är verksamma i kommunen har hittills inte drabbats av krisen inom byggbranschen, säger Jeanette Bäckström, ekonomichef på Raseborgs stad.
Raseborgs stadsfullmäktige klubbade i december en budget för 2024 som har ett överskott på 460 000 euro.
– Vi förlitade oss på Kommunförbundets ekonomiska prognos i vår budget. Efter det har prognoserna uppdaterats. Det är mycket som är oförutsägbart i dessa tider, vilket försvårar den kommunala budgeteringen, säger Bäckström.
Trots att Raseborg räknar med ett ekonomiskt överskott i år pågår en utredning av kommunens servicenätverk och fastigheter.
– De fastigheter som välfärdsområdet inte är intresserat av och som staden inte behöver kan säljas, säger Bäckström.
Utöver detta pågår en utvärdering av stadens skolor. Stadsfullmäktige fattade i december beslutet att lägga ned Västerby skola.
Stigande styrräntor och elpriser har än så länge inte satt Raseborgs ekonomi i gungning.
– Vi har gjort räntesäkringar på våra lån och så har vi ett långfristigt och förmånligt elavtal som är i kraft ännu i år, säger Bäckström.
Mörskom säjer skog
I landets minsta kommuner är det ekonomiska svängrummet ofta obefintligt när kriserna slår till. Mörskom kommun i östra Nyland har budgeterat ett underskott på 400 000 euro för i år.
– Vi har en mycket lätt organisation redan nu. Det enda sättet att spara på våra personalkostnader är att slå ihop vissa befattningar, vilket kommer att ske i år, säger Esa Ukkola, kommundirektör i Mörskom.
Enligt Ukkola finns det inte skäl att uppdatera kommunens budget än så länge, trots att landets ekonomiska utsikter har försämrats.
– Det finns tills vidare inga tecken på att de lokala företagen skulle ha en försämrad förmåga att betala samfundsskatt, säger han.
Mörskom kommun måste ända tillgripa drastiska åtgärder för att balansera ekonomin.
– Vi kommer att realisera en del av kommunens skogar och åkermark för att utöka våra inkomster och få ekonomin i skick, säger Ukkola.
Läs också Kuntalehti 6.1 (för prenumeranter): Kuntajohtajien raskas vuosi yllätysten ja epävarmuuden keskellä: ”Kyllähän tämä saa veren kiehumaan” – Kempeleen, Pukkilan, Kauniaisten ja Sulkavan kunnanjohtajat kertovat kuulumisia epävarmojen talousnäkymien keskeltä.
