I den åländska skärgården vill många ersätta färjan med en tunnel - "skulle vara ett lyft för alla"
En bekant syn: Rainer Juslin, aktiv tunnelförespråkare, väntar i färjekön. – Möten på distans är positivt för oss pendlare. Jag är ordförande i lag- och kulturutskottet i Ålands lagting och har kunnat påverka antalet Teams-möten. Även efter pandemin har vi haft närmare hälften av alla möten på distans, säger han. Foto: Kjell Söderlund
Invånarna på Föglö bor på en skärgårdsö men kan samtidigt pendla till jobbet i Mariehamn. I arbetsresan ingår en färjetur på 30 minuter.
De vana pendlarna har färjans tidtabeller i ryggmärgen och kan umgås, vila eller jobba ombord – allt efter dagsformen.
– Men en tunnel skulle vara ett lyft för kommunen och hela skärgården, säger Rainer Juslin, en av pendlarna.
Detta är Föglö
Skärgårdskommun på Åland utan fast vägförbindelse. Centralorten heter Degerby.
Kommunen har 500 invånare och är en populär plats för fritidsboende; här finns cirka 700 fritidshus.
Från Degerby till Svinö på den åländska huvudön tar färjeturen med ms Skarven 30 minuter. Färjan är den modernaste i den åländska skärgårdstrafiken, byggd 2009. Den tar 65 bilar och 250 personer.
Sommartid går tolv avgångar varje vardag i vardera riktningen enligt tidtabell och nio på söndagar. Vintertid måste den senaste kvällsavgången beställas på förhand och på söndagar finns sju turer.
Färjan Skarven har en tajt tidtabell. Hamntiden är ofta bara fem minuter och lossning och lastning går i ett huj. Så fort bilar, cyklister och fotgängare är iland ska alla, som åker åt andra hållet, ta sig ombord. Just i dag kör även en fullastad stockbil med släp ombord. Så fort alla är med sätter färjan fart igen.
Många Föglöbor pendlar till jobb utanför kommunen; exakt hur många är oklart men kring hundra personer är en uppskattning. Det finns också en del som åker i motsatt riktning – från huvudön till jobb bland annat på skolan och i fiskindustrin på Föglö.
– Om inga hinder är i vägen klarar man en resa till Mariehamn på 50 minuter räknat från färjans avgång, säger Gun-Britt Gullbrandsson, ordförande i kommunfullmäktige i Föglö.
Social samvaro
Normalt är det inga problem att få en bilplats på de turer som är attraktiva för pendlarna. Ett undantag kan returen från huvudön på fredagseftermiddagar och -kvällar vara då även många fritidsboende vill till Föglö. Ruschen under de mest aktiva sommarveckorna kan också ställa till det.
– Själva färjeturen i sig är trevlig, det tror jag att de flesta Föglöbor tycker. Den bjuder på en halv timmes social samvaro om man känner för det. Man hinner äta något eller ta en kaffe. Själv brukar jag ofta vila i bilen, säger Gun-Britt Gullbrandsson och fortsätter: Reseavdragen, som pendlarna får göra, kostar kommunen en del i skatteintäkter.
– Men alternativet – att pendlarna flyttar härifrån – är värre. Redan nu har en del Föglöbor övernattningslägenheter i Mariehamn. Därför är det angeläget att se till att pendlingen kan vara så bekväm som möjligt. Tyvärr har turtätheten minskats och vi är rädda för att ännu fler turer dras in i framtiden. Därför vill vi i fullmäktige allra helst se en tunnel till Föglö. Det skulle öka vår frihet betydligt, säger hon.
En storpendlare
Rainer Juslin, ledamot i Föglö fullmäktige, pendlade till heltidsjobb i Mariehamn från 2006 till 2019. När han gick i pension från jobbet som avdelningschef vid landskapets utbildnings- och kulturbyrå ställde han upp i valet till Ålands lagting 2019 för Liberalerna på Åland och blev invald. Då fortsatte pendlandet, om än under något friare former.
Hans pendlingsväg börjar på norra Föglö. Han har 17 km till färjan i Degerby och i den sträckan ingår även en tur med en vajerfärja. Men han har aldrig funderat på att flytta. Det är helt enkelt här han vill bo.
Som en van pendlare har han sina knep för att bättre utnyttja vänte-och restider. Ofta används färjetiden för jobb men i bilen finns också ett minibibliotek med böcker och korsord liksom en filt och kudde.
– Visst innebär pendlingen en del stress. Färjans tidtabell sitter alltid i bakhuvudet och ger upphov till funderingar snart sagt dagligen. Måste jag lämna ett möte för att hinna till nästa färja? Eller ska jag stanna i stan en extra timme eller två? Måste jag avlägsna mig i förtid från en konsert i Mariehamn? Är vägarna plogade efter ett snöfall eller måste jag starta ännu tidigare för att hinna med morgonfärjan?
Öka framtidstron
Rainer Juslin är en varm anhängare av en tunnel.
– Ett beslut att bosätta sig på Föglö i dag har sitt pris, bland annat för familjer med barn som vill delta i olika aktiviteter i Mariehamn. En tunnel skulle öka friheten och framtidstron. Jag tror också att fler fritidsboende skulle bli Föglöbor på heltid om det blev bekvämare att ta sig hit.
För många pendlare är möjligheterna till distansarbete, som ökade under pandemin, välkommet. Det intygar Föglöbon Maria Svedmark som arbetar på en redovisningsbyrå i Mariehamn.
– För mig blev det dagliga pendlandet av olika orsaker för tungt. Därför övernattar jag i Mariehamn under arbetsveckan. Men vintertid kan jag jobba två dagar på distans från Föglö. Det är suveränt, säger hon.
Färjan som gäller
Trafiken är avgiftsbelagd för fordon. En tur- och returresa kostar mellan 19 och 24 euro för personbil beroende på årstid. Flitiga bilresenärer kan köpa årskort för 160 euro. Priset är det samma oavsett var man bor, tidigare hade Föglöbor billigare kort.
Mellan Långnäs och Mariehamn, Ålands enda stad, är det 26 km.
På norra Föglö ligger Överö som angörs av färjan som trafikerar på rutten Långnäs-Sottunga-Kökar. Från Kökar kommer man vidare till Galtby i Åboland.
En tunnel mellan den åländska huvudön och Föglö, en sträcka på cirka 10 km, har diskuterats i flera decennier.
Stampar på stället
Sittande landskapsregering skrev i sitt handlingsprogram 2019 att man ”avser att bygga en tunnel till Föglö”. En parlamentarisk kommitté tillsattes – socialdemokraterna valde att inte alls vara med eftersom partiet inte ser en tunnel som ett realistiskt alternativ ¬– och lade i mars i fjol fram ett betänkande om tunnelprojektet. När det gäller kostnaden nämns summor från 167,8 till 270,5 miljoner euro; allt beror på hur få eller hur många komplikationer som uppstår.
Sammanfattningsvis föreslogs ”en fortsatt utveckling av en förstudie, som omfattar hela projektet”, men några medel för provborrningar har inte beviljats. Många i Ålands lagting är kritiska och de har pekat på en rad osäkra frågor; bland annat kostnadskalkylerna, finansieringen, driftssäkerheten och inte minst miljöpåverkan.
– Projektet stampar på stället. Mina förhoppningar om en tunnel har mattats av, säger Gun-Britt Gullbrandsson.
Rainer Juslin däremot håller lågan brinnande:
– Jag har inte gett upp, jag vill tro att det blir en tunnel någon gång, säger han.
Den 15 oktober är det val till Ålands lagting. Det återstår att se om tunneln blir en valfråga och om kommande landskapsregering vill driva projektet.
