Bekymmer i kommunerna: Statlig detaljstyrning tär på resurser och kreativitet
Den statliga normstyrningen ökar byråkratin och hotar bli ett hinder för kommunernas egen kreativitet. Lita på den lokala sakkunskapen. Styr via mål i stället för process, önskar de kommuner som Kommuntorget har talat med.
– Statens normstyrning tär på kommunens resurser. Allt får inte styras, det behövs utrymme för egna lösningar, som fungerar lokalt, säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg.
I Kimitoöns strategi heter det att kommunen främjar innovativa och nya sätt att organisera sina tjänster.
– Jag är bekymrad för att kreativiteten får stryka på foten, när kostymen krymper, säger Strandberg med hänvisning till social- och hälsovårdsreformen som halverade kommunernas inkomster.
Exempel på normstyrning som belastar kommunerna är lagstadgade krav på styrdokument, planering och rapportering, men också personaldimensionering.
– Det här är krav som tar mycket tid och resurser och som vi i kommunerna inte alltid ser nyttan av. En del av den lagstadgade planeringen kunde göras effektivare på regional nivå, säger Strandberg och nämner som exempel organiseringen av kommunernas informationsförvaltning och informationshantering.
Det finns också positiva exempel på statlig styrning. I kommunallagen heter det att ”Kommunen ska främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.” Detta välfärdsfrämjande arbete styr staten via mål framom detalj- eller processtyrning.
– Målstyrningen ger kommunerna frihet att hitta metoder och arbetssätt utgående från lokala behov, säger Erika Strandberg. Staten dikterar inte hur vi ska främja kommuninvånarnas välfärd, det är fritt fram för kommunen att själva bestämma hur den når målet.
”Våga lita på yrkesmänniskorna”
I Esbo har stadsstyrelsens ordförande Henrik Vuornos sett hur den växande byråkratin inom bildningssektorn stjäl resurser och tid av ”verkstadsgolvet”, i praktiken av eleverna.
– I skolorna och inom småbarnspedagogiken upptar pappersarbete och byråkrati numera en allt större del av lärarnas arbetstid. De ska skriva rapporter och göra upp individuella planer för snart sagt allt, konstaterar Vuornos och hoppas att staten skulle våga lita på yrkesmänniskorna i kommunerna.
Ett annat exempel på statlig normstyrning och byråkrati är Arbets- och näringstjänsterna (AN-tjänsterna) som överförs på kommunerna år 2025.
– Jag tror inte att den enorma mängden pappersarbete som krävs i verksamheten hjälper vare sig kommunerna eller arbetssökandena att skapa sysselsättning. För att reformen ska lyckas måste kommunerna få frihet att hitta egna modeller för hur de sköter AN-tjänsterna.
Henrik Vuornos är rädd att den statliga normstyrningen blir ett hinder för kommunerna att utveckla av egna, lokalt anpassade innovativa verksamhetsmodeller.
– Utan utvecklingsarbete står kommunerna stilla, påpekar Henrik Vuornos.
För Esbo är det viktigt att Finlands nästa regering ser till att de stora städerna har tillräckligt med resurser att utvecklas och att investera i skolor och infrastruktur.
– Med välfärdsområdena försvann hälften av våra inkomster, men skulderna har vi kvar, säger han.
Det går inte att detaljstyra hela världen! Ibland känns det som om staten underkänner de lokala beslutsfattarnas bedömningsförmåga.
Larsmos kommundirektör Gun Kapténs har noterat att utrymmet för den lokala bedömningen med åren har smalnat av avsevärt.
– Det går inte att detaljstyra hela världen! Så visst har vi tagit ett steg tillbaka. Ibland känns det som om staten underkänner de lokala beslutsfattarnas bedömningsförmåga, säger Kapténs.
Också Kapténs tar småbarnspedagogiken som exempel.
– Småbarnspedagogiken har blivit alltmer reglerad. Skrivningar om gruppstorlekar, personalens utbildning, osv. är exakt beskrivna i lagstiftning, statliga direktiv och rekommendationer. Inom bildningssektorn generellt belastar i synnerhet rapporteringen och dokumentationen personalen, säger Kapténs och tillägger:
– Byråkratin är säkert bra med tanke på rättssäkerheten, men den belastar administrationen jättemycket.
Föråldrad kommunstruktur
Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula i Borgå ser på den statliga normstyrningen som ett sätt att vidhålla en kommunstruktur som är föråldrad och som inte fungerar.
– Utgångspunkten borde vara att acceptera det faktum att kommunerna är olika och därför har olika möjligheter att utvecklas. Ifall vi ska behålla den nuvarande kommunstrukturen måste vi också godkänna att alla kommuner inte kan göra allt de gör idag, säger Ujula.
Ujula tror inte att enhets- eller generalistkommunmodellen – det vill säga att alla kommuner har identiska lagstadgade skyldigheter – har en framtid. Modellen krackelerar redan nu, menar han.
– Finland har över 300 kommuner att deras behov, möjligheter och resurser är alla olika. Om vi inte inser detta blir det svårt att utveckla kommunerna. Min förhoppning är att kommuner och städer i framtiden ska få utvecklas utifrån sina egna resurser och möjligheter. Växande städer och krympande kommuner har helt ju olika förutsättningar.
Att generalistkommunen är på tillbakagång visar bland annat social- och hälsovårdsreformen, anser Ujula.
– I reformen fick Helsingfors en särlösning, som skiljer staden från resten av kommunerna.
Ett annat exempel är AN-reformen.
– Kravet på att kommuner som anordnar AN-service ska ha en arbetskraft på minst 20 000 personer kan bli nästa undantag från vedertagna modeller, säger Ujula.
Tilliten till staten vacklar
När det gäller förhållandet mellan stat och kommun, finns det potential för förbättringar. Erika Strandberg på Kimitoön uttrycker sig så här:
– I kommunerna skapar vi lösningar nära invånaren, varje dag. Det här är en verklighet som statens representanter inte identifierat. Men förståelsen mellan stat och kommun har blivit bättre. Jag har deltagit i flera möten där vi diskuterat våra olika roller. Diskussionerna är en bra början på ett bättre samarbete.
Strandberg ger förhållandet skolvitsordet 8.
Henrik Vuornos i Esbo säger att förhållandet mellan staten och de stora städerna inte är speciellt bra just nu. Det som ökat spänningen är bland annat hanteringen av de ukrainska flyktingarna.
– I Esbo har vi hundratals ukrainska barn som under denna vår kommer att få hemkommunsrätt. Vår skyldighet är att se till att det finns en skolplats för alla barn. Var ska vi få fram platserna? Hur delas kostnaderna mellan staden och staten? Esbo har försökt etablera diskussionskontakt med de statliga myndigheterna, hittills utan konkret resultat, säger Vuonos och betonar att samarbetet mellan staten och städerna måste bli bättre.
– För det krävs inga nya lagar, men nog ett beslut i regeringen om hur vi ska ha det.
Gun Kapténs i Larsmo ger förtroendet mellan kommun och stat skolvitsordet 7.
– Tilliten är inte 100-procentig. Hur kommer nästa åtgärd som berör oss kommuner att se ut? Vad ska vi spara in på härnäst? Det här är frågor som kommunerna ställer sig idag.
Jukka-Pekka Ujula i Borgå säger att det finns stora brister i tilliten mellan städerna och staten.
– Uppfattningen i de stora städerna skiljer sig kanske från de mindre kommunerna. Orsaken till misstilliten är hur staten behandlade de stora städerna i processen kring social- och hälsovårdsreformen. Jag ger tilliten vitsordet 6.
Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet
Den statliga styrningen bör möjliggöra en flexibel och effektiv verksamhet i de alltmer olika kommunerna och städerna.
Statens normstyrning bör i första hand inriktas på mål som gäller uppgifter och tjänster samt på uppföljning och utvärdering av dessa mål.
Kommunernas självstyrelse bör stärkas och kommunförsök möjliggöras.
Kommunpolitiken bör utgå från att kommunerna är olika. På så sätt möjliggörs olika uppgiftsspecifika ansvar och olika arbetsfördelning mellan olika typer av kommuner och städer.
De små och medelstora städernas och kommunernas särskilda behov bör beaktas.
Kommunpolitiken ska bygga på förtroende och en öppen dialog mellan kommunerna och centralförvaltningen, med beaktande av nationalspråken.
Finansieringen av de lagstadgade kommunala tjänsterna bör tryggas och finansieringssystemet revideras.
Läs mera här.
