Ekonomiskolan pratar pengar på åttornas sätt
Vad är det för skillnad på behov och begär, hur gör man för att spara pengar och hur ska jag tänka för att köpa smart?
Under två timmar fullspäckade med ekonomi fick åttor från två svenskspråkiga högstadier i Vasa lära sig om allt från konsumtion och sparande till placeringar och hållbarhetstänk under Marthaförbundets föreläsning Ekonomiskolan.
Matilda Hassel går rakt på sak, passar bollen direkt till publiken.
– Hur många av er dricker energidrycker varje vecka, kanske varje dag?
Den stora salen på Ritz i Vasa är fylld med omkring 200 åttondeklassare varav en stor del glatt sträcker upp sina händer.
– Har ni tänkt på vad det blir att kosta på ett år? Ta fram sina mobiler och räkna ut!
Det går ett mummel genom publiken. Hundratals euro!
Läs även den anslutande texten: Ungas kunskaper om ekonomi är en långsiktig investering
Hassel är ekonomirådgivare på Marthaförbundet och vet vem hon föreläser för, det märker man direkt. Sättet att tala om pengar blir konkret genom att exemplen får åttorna att tänka på sin egen vardag. Vart går pengarna, vad ska de räcka till, och gör de det?
– Är det du köper fråga om ett behov eller ett begär? Det vi talar om kallas konsumtionsvanor och handlar om att vara medveten om hur man spenderar sina pengar. Det behövs för att vi ska kunna planera, budgetera och spara. För det går ju inte att använda pengar vi inte har, eller hur, säger Hassel.
Föreläsningen kallas ”Ekonomiskolan” och är den första av totalt tio tillfällen som arrangeras runt om i Österbotten under hösten 2022 och våren 2023. Projektet finansieras av LokalTapiola och genomförs av Marthaförbundet med avsikten att öka det ekonomiska kunnandet bland åttondeklassare, en ålder där man ofta står på tröskeln till ett första sommarjobb och första stegen till egenhändigt förtjänade pengar.
Läs också: Maarit Westerén: Livskraft är en ödesfråga för kommunerna
Under föreläsningen går man igenom ämnen som inkomstbehov, budget och sparande, lån, målsättningar och placerande. Precis på ett sätt och en nivå som passar åttondeklassare.
Pengar är intressant
En av skolorna som deltar i dagens ekonomiskola är Borgaregatans högstadium. Några av eleverna vi träffar i pausen har redan hunnit prova på att arbeta medan andra ska söka sina första anställningar till sommaren. Pengar har de i alla fall erfarenhet av, de får månadspeng och är vana att disponera över en summa varje månad, ja till och med spara en slant.
Vad går era pengar åt till?
– Största delen går till mellanmål före träningarna, säger Moa Wulff som går i 8F. Hennes kompisar nickar instämmande. Mellanmål, godis, ibland biobesök.
– Jag lägger undan en del av min månadspeng varje månad eftersom jag sparar till en Vespa. En begagnad kostar ungefär 2 000 euro, men jag tror mamma och pappa kommer att hjälpa till lite, säger klasskompisen Stella Åkerholm.
Hon har provat på att tjäna egna pengar genom att vara barnvakt en sommar. Klasskompisen Wulff jobbar några timmar varje vecka även under skolåret, gör olika uppgifter och står i receptionen på ett gym.
Många av åttorna har någon form av fritidsintresse som kostar pengar. I vissa fall får eleverna själva hjälpa till att få lagverksamheten att rulla genom att sälja olika produkter och det känns helt ok, det är eleverna överens om. Ibland ordnar föreningarna särskilda tillfällen där man säljer till exempel kläder, ibland får varje lagmedlem får till exempel ett parti toapappper som ska säljas.
Det händer att föräldrarna hjälper till och tar upp beställningar på sina arbetsplatser, men Elia Pasanen i 8B som spelar fotboll har även testat ett annat sätt.
– Jag gjorde så att jag gick helt enkelt runt i ett bostadsområde och ringde på dörrarna för att få min andel såld. Alla köpte inte, men man lär ju sig alltid något, säger han.
Jo, det är intressant med pengar, det tycker de alla. Även fast man ännu inte hunnit med så mycket ekonomi och hållbarhetstänk i skolan är konsumtion och medvetenhet inte obekant. Alla är överens om hurdan konsumtion som är smart och vad man gärna kan undvika att sätta sina pengar på. Till exempel då det kommer till kläder.
– Det finns varumärken man undviker att köpa. Kvaliteten är det viktiga, säger Frej Kaslin i 8F.
Men det betyder inte att allt man köper nödvändigtvis behöver vara nytt. Tjejerna gillar att gå på loppis där man kan hitta lite vad som helst för en ofta ganska liten summa.
– Det kan vara roligt att bara gå runt och titta vad man råkar hitta, säger Ellen Lind i 8F.
De här åttorna är också väl medvetna om att alla kompisar kanske inte alltid har råd att till exempel äta på snabbmatsrestaurang eller hänga med på bio. Vad gör man i så fall? Det är inga problem, tycker gruppen.
– Då hittar man på något annat, åker hem till någon och hittar på något där eller så är man bara utomhus och pratar, säger Nikola Bäck i parallellklassen 8A och får medhåll av de andra.
Då pengarna är osynliga
Om första delen av ekonomiskolan var väldigt konkret går den andra delen in på hur man ska tänka då pengarna inte syns. Då man betalar med mobilen, med kreditkort eller behöver låna pengar och termer som ränta eller avbetalning kommer emot.
Matilda Hassel förklarar hur ränta fungerar och att det blir en dyrare produkt i slutändan om man väljer att köpa på avbetalning.
– Vad händer om telefonen ni köpt på avbetalning går sönder? Var försiktig med att handla med pengar du inte har, spara hellre och lär dig vara förutseende.
Jaha, men hur gör man det då?
Hassel vet och hon gör det konkret: har du mynt och sedlar så tar du i bruk en spargris, en gammal burk eller vad som helst duger bra. Bestäm på förhand hur mycket du ska spara.
Hassel går vidare och listar mål som var och en kan sätta upp för sig själva för att göra sparandet mera konkret. Kortsiktiga mål som kan användas i vardagen, mellanlånga mål som att ta körkort eller riktigt långsiktiga mål som att i framtiden köpa en bostad.
– Sparar du 10 procent av en månadspeng på 50 euro har du fortfarande 45 euro att spendera. Samtidigt blir de fem eurona du sparar ganska snabbt till större summor. Tänk likadant om du får pengar till present: spara alltid samma procent! Tänk att det är du själv som är viktigast, sedan företagen där ute med sina energidrycker. Känns det här lätt? Är det någon som lärt sig något nytt i dag?
Tummar åker upp i luften, någon börjar klappa och plötsligt har det blivit något som liknar ett litet jubel i salen.
Men vänta ett slag, hur var det med energidryckerna? Hur mycket lägger åttorna vi träffade i pausen på sådana? Innan de myllrar iväg tillbaka till sina bussar hinner vi få ett snabbt svar:
– Inga, jag tycker inte att de är goda. Dessutom är de är inte bra för kroppen, säger Frej Kaslin.
