Allt fler kommuninvånare får tycka till om pengarna

Medborgarbudgetering vinner spridning i kommunerna och det är särskilt beslutsfattarna som ivrar över den nya möjligheten att påverka. Typiska önskemål från kommuninvånarna är förbättringar av parkerna och den lätta trafiken.

Användningen av medborgarbudgetering har ökat i kommunerna. Den används uppskattningsvis i var tredje kommun, och de stora städerna har fungerat som förebild. Vid årsskiftet har kommunerna aktivt berättat om sina beslut gällande medborgarbudgetering.

Beslutsfattarna är mer välvilliga till medborgarbudgetering än medborgarna, som är mer tveksamma. Över huvud taget skiljer sig beslutsfattarnas och medborgarnas uppfattning om hur påverkningsmetoderna bör vara betydligt från varandra. Detta framgår av en ny undersökning publicerad av Sitra. Enligt undersökningen understöder 43 procent av beslutsfattarna medborgarbudgetering medan det är endast 20 procent av medborgarna som gör det.

I Järvenpää använder man under detta år 80 000 euro för medborgarbudgetering och summan är avsedd att användas till olika ändamål som är till nytta för många invånare. Minst 10 000 euro kommer att användas till att förbättra de ungas välmående.
Invånarna kan berätta om sina idéer inom februari månad och man röstar om dessa i mars och april.

Trivsel och tillgänglighet prioriteras

Tidigare röstade invånarna i Järvenpää om bl.a. plantering av körsbärsträd, festivaler samt förbättring av omständigheterna för terrängcykling.

Även i Heinola har medborgarbudgeteringen fått ett gott mottagande och samma fortsätter också i år. Staden arrangerar för detta ändamål en samutvecklingsverkstad i slutet av januari.

I Joensuu kan man hålla ungdomslokalen öppen även under veckosluten tack vare medborgarbudgeteringen samt röstningsresultaten.

I Lempäälä var pilotförsöket med medborgarbudget en så pass stor succe att man börjar med en ny runda i mars. För detta har reserverats 65 000 euro. I Hyvinge är summan 50 000 euro.

I Vanda har man diskuterat resultaten som hittills uppnåtts samt kommande medborgarbudgetering på Meidän Vantaa-seminariet.

I Uleåborg har man förverkligat föregående års vinnarförslag. Genom vänverksamhet fick åldringar sällskap samt möjlighet till utevistelse. Staden fick fler parkbänkar och planteringar samt automater med hundbajspåsar på allmänna områden. Det nya idéskedet börjar i slutet av januari, och för förverkligandet har reserverats 70.000 euro.

I Laukaa har man reserverat 50 000 euro för medborgarbudgetering och de idéer som fått mest understöd förverkligas under pågående år. Förverkligandet av en enskild idé får kosta högst 10 000 euro.

I Björneborg förverkligas medborgarbudgeteringen genom att satsa på ungas välmående.
I Raseborg har man för avsikt att höja medlen för medborgarbudgeteringen från 50. 000 euro till 100 000 euro. En ny förslagsrunda görs i mars och vinnarförslaget inkluderas i verksamhetsplanen för nästa år.

Nästan hälften av beslutsfattarna gynnar också mer än medborgarna (26 procent) de så kallade partnerskapsborden samt övrig verksamhet via partier eller organisationer. Med partnerskapsbord avses utveckling som bygger på en dialog mellan invånare, samfund och beslutsfattare och kompletterar det traditionella beslutsfattandet. Inom Sitra kommenterar man resultaten bl.a med att medborgarna är relativt osäkra på sitt eget politiska vetande.

Kommunallagen som pådrivare

Medborgarbudgetering började bli allt vanligare i Finland efter Kommunallagens revidering år 2015. I lagen sägs att kommuninvånarna skall ges möjlighet att delta i planeringen av den kommunala ekonomin.

Användningen av medborgarbudgetering i kommunerna växlar och den kan också rikta sig enbart till en viss sektor.

Medborgarbudgeteringen har väckt diskussioner om huruvida den enbart förblir en påverkningsmetod för redan aktiva kommuninvånare.

Den här artikeln ingår ursprungligen i Kuntalehti. Läs här: Osallistuva budjetointi leviää – päättäjät innostuvat uudesta vaikuttamismuodosta asukkaita enemmän

Ämnen