Varning till kommunerna: ”Bolagiserad vård kan bli utkonkurrerad"

Många kommuner bolagiserar och utlokaliserar sina social- och hälsovårdstjänster för att gardera sig inför vårdreformen. Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet varnar för att det är en stor risk. – I värsta fall står kommunen kvar med arbetslös vårdpersonal och ett vårdbolag som gått i konkurs.

Många kommuner har kontaktat Kommunförbundet med frågor kring bolagisering och utlokalisering av vårdtjänsterna i väntan på den utdragna processen kring vårdreformen. I till exempel Grankulla har politikerna velat bolagisera hälsovården i hopp om att på det sättet kunna hålla kvar den egna vårdcentralen. Bland politikerna och invånarna är oron för att förlora vårdcentralen stor. Tanken är att låta ett utomstående bolag ta över hälsovårdstjänsterna, men att staden skulle äga bolaget.

– Frågan är ännu under beredning och torde klarna i höst efter att vi får en klarhet i hur vårdområdena fördelas, säger Ulla Tikkanen social- och hälsvårdsdirektör i Grankulla.

Kommunförbundets chef för juridiska ärenden Arto Sulonen varnar för den här typen av taktisering.

– Vet kommunerna faktiskt vad de håller på att göra? Bolagiseringar som görs av taktiska och politiska skäl i tron att de nya självstyrelseområdena automatiskt kommer att ta över alla avtal är riskabla. Det finns inga som helst garantier för att så kommer att ske. Två parter kan inte avtala om skyldigheter för en tredje parts del – som i det här fallet dessutom inte ännu existerar, säger Sulonen.

Vad händer med personalen?

Det finns kommuner som bolagiserar vården helt och hållet, till exempel Muurame och Virdois, och där kommunen äger hundra procent av bolaget. Då ansvaret över vården överförs till självstyrelseområdena kommer det kommunalägda vårdbolaget att tvingas konkurrera med jättar som Mehiläinen och Attendo när självstyrelseområdena lägger ut servicen på entreprenad.

– Det finns en stor risk för att de kommunalägda vårdbolagen inte klarar upphandlingsprocessen. Då har personalen inget lagstadgat skydd, säger Sulonen.

Dryga 200 000 personer jobbar idag inom den kommunala social- och hälsovårdssektorn. När ansvaret överförs till självstyrelseområdena överförs sannolikt också ansvaret för personalen. Det gör det nödvändigtvis inte om de anställda flyttats över till ett bolag.

– Om bolaget till 100 procent ägs av en kommun kan kommunen utöva bestämmanderätt över bolaget och avtalet kan upphävas, men frågan vad som händer med personalen kvarstår. I värsta fall står kommunen kvar med arbetslös vårdpersonal och ett vårdbolag som gått i konkurs, säger Sulonen.

Ett bolag där ägandeförhållandet är delat mellan kommunen och en annan part måste alltid konkurrensutsättas.

Sulonen varnar kommunerna för att utlokalisera vården och binda långa avtal med den privata sektorn i hopp om att garantera att närservicen bibehålls i den egna kommunen. Motivet med reformen är att skapa förutsättningar för att förbättra produktiviten och spara.

– Vi kan inte lita på det att lagstiftningen kommer att garantera att alla avtal överförs till det nya självstyrelseområdet. I värsta fall tvingas kommunen betala dubbelt för vården eller dyrt för att häva avtalen, säger Sulonen.

I en del kommuner garderar man sig också genom att investera i väggar i tron om att kunna hålla kvar servicen.

– Visst måste kommunerna upprätthålla sina fastigheter men ”politiska” investeringar i hopp om att trygga närservicen är ekonomiskt riskabla.

Enligt Kommuntorgets källor har det förekommit politiska diskussioner om att begränsa självstyrelseområdenas rätt att själva bestämma hur vården produceras.

– Man kan fråga sig vilket självstyrandet då är i ett sådant område där bestämmanderätten skulle vara så begränsad, kommenterar Sulonen.

Tre huvudmotiv till utlokalisering

Ett tjugotal kommuner har hittills beslutat att köpa alla sina vårdtjänster från den privata sektorn och ungefär lika många uppskattas överväga att utlokalisera sina tjänster. Enligt Tarja Myllärinen som är direktör för social- och hälsovårdsenheten har det i huvudsak varit mindre kommuner som utlokaliserat hela sin vårdservice. I en enkätförfrågning som Kommunförbundet lät göra uppgavs tre huvudmotiv till att kommunerna överfört servicen på privata serviceproducenter: att trygga närservicen, oron över tillgången till personal och ekonomiska skäl.

– Under den senaste tiden har ändå intresset för helhetsutlokaliseringar ökat, i till exempel Birkaland, säger Myllärinen.

Hon påpekar att Kommunförbundet oroar sig för kommunernas ekonomi och möjligheter att klara av de uppgifter som kvarstår.

– De här utlokaliseringarna kan nagga kommunernas förtroendekapital i kanterna och kan skada samarbetet med grannkommunerna. Vi uppmanar till försiktighet, säger Myllärinen.

På Kommunmarknaden svarade också Kommunförbundets direktörer vd Jari Koskinen, vice vd Timo Kietäväinen och Kristina Wikberg, direktör för svenska och internationella enheten på Kommuntorgets fråga om bolagisering av vården. De är ense om att kommunerna bör akta sig för att bolagisera vården.

– Bolagiseringen öppnar för konkurrens med stora bolag och det finns en risk att man misslyckas. Det är inte kommunernas uppgift att ta risker, sade Jari Koskinen.

Ämnen