Alla elever är olika och olika är bra - för Lagmans skola är värdegrunden allt när barn integreras på svenska

För Lagmans skola i Jakobstad är en mångkulturell omgivning vardag. Erfarenheten bekräftar att värderingar, tydlighet och flexibilitet är viktiga element i en lyckad inkludering på svenska.

Det är en tidig höstmorgon och klockan slår 9 i Lagmans skola i Jakobstad. Det här är en anrik skola i norra Österbotten. Här jobbar 16 lärare och övrig personal till, allt som allt är de 25 anställda. I Lagmans skola ordnas grundläggande utbildning för årskurs 0-5, men också förberedande språkundervisning för elever med annat modersmål än svenska och finska. Det här är en mångkulturell skola. Här finns elever med över 17 olika hemspråk.

Tre berättelser om svenskspråkig integrering i Finland.

Det finns många goda exempel på en integreringsprocess som fungerat bra. Många är de kommuner som arbetat fram nya handlingsmodeller och som lyckats integrera på svenska. Våra kommuner kan lära av varandra, så även i integreringsarbete. Malax, Raseborg och Jakobstad har arbetat länge med olika modeller för integrering och varje kommun och process är unik i sig. I artikelserien dyker vi in svenskspråkig integrering: dess utmaningar, historia och framtid.

När det ringer in till dagens första lektion är korridoren full med ivriga elever. I klass 1b och i gruppen med förberedande undervisning samlas motiverade elever som tillsammans med sina lärare tar sig an morgonens schema. Här är alla tillsammans och morgonens uppgifter går undan med bravur. I en del grupper präglas också barnen av oro över situationen i hemlandet, men blickarna de ger både lärare och skolkamrater vittnar om att de är trygga där de är.

I Lagmans skola är värdegrunden viktig och man lever ut den varje dag. Här möts elever och lärare med olika kulturella, religiösa och språkliga bakgrunder. Mångfalden och olikheterna berikar helheten. I dag jobbar Lagmans skola framför allt med att integrera grupper så mycket som möjligt med varandra.

Rektor Catharina Lunabba-Domars småpratar med eleverna hon möter i korridoren och berättar att skolans personal är måna om att eleverna ska få känna sig sedda, hörda och uppskattade i gemenskapen i skolan. På väggarna finns det kort där man påminns om skolans värderingar “Alla är olika, men värda lika mycket”.

Varför är det så viktigt med synliga värderingar?

– Vår värdegrund säger att varje elev är unik och tillsammans ska vi hjälpas åt för att den enskilda eleven skall nå sina mål i skolarbetet och känna glädje och motivation. Med den här utgångspunkten börjar också den svenskspråkiga integreringen i vår skola, berättar Lunabba-Domars.

Hon påpekar att i Lagmans skola alltid stöttar språket oberoende av ämne.

– Vi måste göra skillnad på den kognitiva inlärningen och språket. Det är viktigt att vi ser det. De mest vanliga orden kan vara som hebreiska och det handlar inte om att sänka tröskeln utan hos oss är alla språklärare och vårt mål är att ge alla elever det de behöver.

Alla behöver ge sitt allt

I Maj-Len Enkvists klass för förberedande undervisning sitter nio elever och jobbar flitigt. Tillsammans med en assistent leder Enkvist en grupp med tre olika nationaliteter. De små ryggsäckarna finns prydligt placerade på stolarna och pekplattan ligger framme. Maj-Len Enkvist har varit lärare i Lagmans skola i fyra år och de senaste åren har hon haft hand om förberedande undervisning. Enkvist vet vilka utmaningar som finns när det kommer till undervisa elevgrupper med olika nationaliteter och hon vet vad som krävs för inlärningen.

Klasslärare Maj-Len Enkvist vet vilka utmaningar som finns när det kommer till att undervisa elevgrupper med olika nationaliteter. (Foto: Jacob Åberg)

– Det är fantastiskt att lära känna alla elever och man behöver ge sitt allt i det här jobbet. Våra elever har olika skolbakgrunder och vi behöver kunna se de olika behoven för att kommunicera med dem på rätt sätt.

I dag är det maträtter på schemat och eleverna följer med de bilder som Enkvist visar upp. Digitala hjälpmedel används flitigt och i klassen finns också en assistent som hjälper de ukrainska barnen.

– Nu tar ni fram google och så söker ni på translate. Där kan ni välja ett språk och översätta den vägen, säger Enkvist.

– Potatis, korv, sås, sallad, salladsblad, säger Enkvist och eleverna upprepar utan problem.

Rektor Catharina Lunabba-Domars berättar att skolans personal är måna om att eleverna ska få känna sig sedda, hörda och uppskattade i gemenskapen i skolan.

Barnen får gå i skolan, här finns mat som räcker till och vi möter varandra med respekt. Jag tycker det är viktigt att poängtera att det är en förmån att gå i skolan här.
– Catharina Lunabba-Domars

Enkvist berättar också att en del av gruppen har distansundervisning på eftermiddagen. Det är viktigt att stödja det egna hemspråket.

– De flesta har hemspråksundervisning, men det här hänger naturligtvis ihop med hur familjerna själva vill ha det. Många som kommer kämpar hårt för att hitta en plats i samhället här och i en del familjer är det ofta barnen som lär sig språket först och ibland får fungera som tolkar åt de vuxna.

Inga isolerade grupper

I Nicoline Svenlins klass finns det fem olika nationaliteter och som klasslärare ser hon ser det positivt att man väljer svenskan som språk att integreras på. (Foto: Jacob Åberg)

Nicoline Svenlin har varit lärare i tre år och undervisar som bäst 1b som är en integrerad klass. Svenlin berättar att en vanlig skoldag alltid börjar med samling där klassen går igenom dagens datum och årtal. Och så sjunger klassen en vädersång tillsammans. Det mesta gör hon med någon form av bildstöd. I Svenlins klass finns det fem olika nationaliteter och hon ser det som positivt att man väljer svenskan som språk att integreras på.

– Det skiljer sig inte så mycket från en vanlig klass och jag tycker det är jättespännande att undervisa i en integrerad klass. Som lärare behöver jag vara tydlig och använda mig av bildstöd. Det är viktigt för alla egentligen – inte bara för barn med annat modersmål än svenska och finska, säger Svenlin.

– Ingen grupp är homogen längre. Vi utgår från att vi inte isolerar grupper utan vi lär oss tillsammans. Och det skall tilläggas att vi tycker om varandra i den här klassen. Det skapar en bra stämning och bättre förutsättningar för inlärning.

Tar tid att skapa trygghet

I Österbotten har den svenskspråkiga integreringen varit stark och det är den fortsättningsvis. Under olika samhällsskeden har också verktygen och metoderna för integreringen växlat. Bildningssektorn är i fokus när det kommer till svenskspråkig integrering. Här påbörjas en ny individuell stig i livet där skolornas beredskap för att undervisa grupper med olika nationaliteter kan variera.

Den finlandssvenska skolan har en viktig nyckelposition när det kommer till integrering och kommunerna är i dag olika långt på väg. Det visade bland annat den kartläggning som Finlands Svenska lärarförbund gjorde kring integrationsstigar på svenska. Där poängterades att kommunerna behöver kunna förutse kompetensbehov och resurser.

I ett pressmeddelande som släpptes samtidigt som kartläggningen sade förbundsordförande Inger Damlin att det finns en del outnyttjad potential inom det finlandssvenska utbildningsfältet som kunde utnyttjas för integration på svenska.

– Att vi öppnar upp för mer diskussion i den här frågan är viktigt för svenskans ställning och det finlandssvenska samhällets livskraft och också för tillgången på svenskspråkig skola och utbildning, skriver FSL:s ordförande Inger Damlin i pressmeddelandet.

Lagmans skola är beredd och trygg i sin uppgift. Beredskapen för att integrera på svenska syntes tydligt senaste vår och sommar när ukrainska flyktingar anlände till regionen. Även då hände allt mycket snabbt inom den svenskspråkiga integreringen i grundskolan.

– Vi har jobbat med att undervisa nyfinländare sedan 80-talet och vi har starka svenskspråkiga kommuner här i Jakobstadsregionen. Alla blir väl mottagna hos oss, säger Lunabba-Domars. De får dessutom höra svenska i den dagliga miljön.

För Lunabba-Domars var flyktingvågen 2015-2016 betydligt mer utmanande.

– En del flyktingar är vana att kämpa konstant för allting och det var en utmaning att försöka få dem att förstå att man inte behöver göra det på samma sätt här. Här tillfredsställs deras basbehov. De får gå i skolan, här finns mat som räcker till och vi möter varandra med respekt. Jag tycker det är viktigt att poängtera att det är en förmån att gå i skolan här.

– Det tar tid att skapa den tryggheten och tydligheten och att kommunicera ut den.

Hon anser att den svenskspråkiga integreringen i Jakobstadsregionen fungerar bra.

– Alla blir väl mottagna här och det finns en bra framtid här i Österbotten. En del längtar till större städer, men många rotar sig också snabbt hos oss och bygger sina liv här.

Lunabba-Domars lyser upp när hon möter upp eleverna på rasten.

– Vår uppgift är att lära dem. Och vi har världens bästa elever här – det har vi faktiskt!