Janne Wass: Kittet som håller oss samman
”Försvinner papperstidskrifterna så försvinner snart de finlandssvenska förbunden också”, sa det finlandssvenska tidskriftsprojektets (tidskrift.fi) pensionerade koordinator Thomas Rosenberg under utgivningen av nätverkets rapport Tidskriftsbarometern 2022.
Barometern, som sammanställdes av undertecknad, är den första i sitt slag, och såvitt jag vet det första seriösa försöket att kartlägga de finlandssvenska tidskrifternas art, ekonomi och sysselsättningseffekt.
Kring två tredjedelar av de 86 tidskrifterna i nätverket tidskrift.fi, som i dag koordineras av Förbundsarenan, är medlemstidskrifter av någon sort: från Kyrkpressen till Fredsposten.
På grund av tidskrifternas oerhört stora bredd är det svårt att säga något generellt om till exempel tidskrifternas finansieringsmodeller eller arbetsförhållanden. Det som ändå lyser igenom i enkätsvaren – som visserligen gavs av utgivare och redaktörer, inte läsare – var den enorma betydelse som förbundstidskrifterna har som det kitt som håller ihop förbunden.
Flera förbund är geografiskt spridda – huvudkontoret kan finnas i Helsingfors, men en stor del av verksamheten i Österbotten. Många som nås av tidskrifterna ser på sin hemort kanske inte så hemskt mycket av förbundets verksamhet, vissa kanske inte har möjlighet att delta i träffar och möten. Via tidskrifterna får de ändå en känsla av gemenskap och samhörighet då de får rapporter från seminarier och tillställningar, intervjuer med personer i andra ändan av landet med samma specialbehov eller -intresse. Visste du att det t.ex. finns två tidskrifter i punktskrift?
På frågan om en digital tidskrift kunde ersätta papperstidskriften var enigheten bland tidskrifterna överraskande stark: 95 procent av tidskrifterna ansåg att ett slopande av av papperstidskriften varken skulle vara en ekonomiskt lönsam eller ändamålsenlig reform.
Vissa förbund har en ålderstigen medlemskår – en redaktör uppgav i enkäten att 17 procent av medlemmarna inte har e-postadress, än mindre möjlighet att läsa e-tidning eller elektroniska nyhetsbrev. Men det handlar inte bara om kunskap och verktyg, kan man läsa ur barometern: tidskrifterna är inte infobrev som kan skickas i e-posten. Tidskrifterna förmedlar mänsklig kontakt mellan medlemmar och ger ett sammanhang: de är konkreta artefakter som bevis på verksamhet och existens.
Att läsa en tidskrift kan vara en emotionell såväl som intellektuell upplevelse. Den förmedlar mänskliga berättelser, analyser, reportage och underhållning på ett sätt som ett infobrev aldrig kan. En anekdot som återberättades på lanseringen av barometern var hur ett förbund i ett skede planerat att lägga ned tidskriften av kostnadsskäl och ersätta den med ett informationshäfte. På planeringsmötet hade de ansvariga gått igenom vilket innehåll som behövdes i infohäftet för att ersätta tidskriften. Resultatet blev ungefär detsamma som tidskriftens innehåll. Tidskriften fick leva vidare.
Tidskriftsbarometern går att läsa på tidskrift.fi
