Åland firar 100 år av egensinne med pannkaka, pompa och ståt
– Ja, jubileumsåret blev väl ungefär ett halvt år längre än tänkt på grund av pandemin, men det är väl bara bra! skrattar projektledaren Tiina Björklund.
Åland har lite kaxigt valt att fira 100 år av åländskt ”egensinne”. Det var ursprungligen en reklambyrå som kom på devisen. En kommentarrunda där man stämde av visade att de flesta, men inte alla, var odelat positiva.
– Vissa var först att ’va, ska vi ha det där?’ Men ju mer vi smakade på ordet, desto bättre kändes det. På finska är det ”Ahvenanmaan tavalla”, säger Tiina Björklund.
Hon passar på att rekommendera för eventuella andra jubilerande kommuner och regioner att man långt före startskottet lägger ner tid och eftertanke på att hitta en slogan som sitter klockrent lokalt, en som känns precis rätt. Hon förklarar att valet av ”egensinne” för ålänningarna handlar om att de är öbor som befinner sig lite avskilt:
– Därför är vi tvungna att göra allt på det egna sättet, egensinnigt.
Projektledaren säger att det visserligen finns kaxighet över det hela men att det samtidigt ligger en rejäl dos självironi bakom valet.
– Och det är väl typiskt för öbor!
Många av jubileumsårets evenemang har utnyttjat devisen för sin egen sektor och vidareutvecklat den; det har till exempel hållits näringslivsseminarier för 100 år av egensinnigt företagande.
Ni har blickat bakåt i planeringen, men hur ser framtiden riktigt ut för det åländska egensinnet?
– En av målsättningarna med jubileet är att det ska bli ett avstamp också för framtiden, säger Björklund.
Läs mera om Ålands 100-årskalas här.
Samtidigt konstaterar hon sobert att med det rådande världsläget kan ingen kan säga hur utvecklingen i Finland, Sverige eller världen ter sig om 100 år.
– Om vi ska se något positivt i det hela så har vi fått en möjlighet att föra fram att vi har en 100-årig historia i fred och erbjudits en ypperlig möjlighet att förklara demilitariseringen.
– Fredsinstitutet på Åland har varit ytterst aktivt anlitat i och med diskussionerna om NATO och exempelvis deltagit i seminarier i Berlin och nordiska sammanhang. Vi har också haft väldigt mycket utländska journalister som intervjuat lantrådet och andra ålänningar om demilitariseringen.
Vill nå ut till möjligast många
Åland har ca 30 000 invånare och den minsta kommunen Sottunga under 100 invånare. Alla dem vill man nå, ingen ska känna sig utanför. Björklund berättar att man har gett ett särskilt Åland 100 år ekonomiskt stöd till alla landskapets 16 kommuner, dess kulturutövare och föreningar med målsättningen att det verkligen ska ordnas något för alla.
– Det finns ingen ort eller sak som är för liten för att firas under jubileet, och det här mångsidiga sättet att satsa på också de små aktörerna är något som förstås passar bra i alla kommuner, funderar Björklund.
Det ekonomiska bidraget har lett till att många bibliotek och konstmuseer haft utställningar både på fastlandet och i öriket.
– Vi har en fin ambulerande utställning som heter Stolta ålänningar och en som heter Skärgårdsbilder som man kan ställa sig i kö för, uppmanar projektledaren intresserade kommuner.
Stolta ålänningar presenterar 15 personer som representanter för olika kommuner och olika yrkes- och åldersgrupper. Bland dem Erik Nilsson som fyllde 100 i fjol – och i år är 101.
Skärgårdsbilder handlar om olika skärgårdskommuner och hur livet ter sig där.
Skolorna har ordnat med bland annat kalas och ett skolprojekt som hette Mitt avtryck som blickar framåt. På fastlandet ordnades storsatsningen Ålandsveckan i skolorna i mars.
Äldreboendena har fått ta del av underhållning i form av litteratur och musik.
Parad med 100 folkdräkter
Projektledare Björklund är noga med att säga att det moderna Åland är liktydigt med mångfald och inflyttning. Det finns idag så många kulturer att det talas över 60 språk i öriket.
Och det ska firas inkommande lördag 11.6 med en imponerade folkdräktsparad, en form av modevisning.
– Dels visar vi upp alla dom åländska folkdräkterna, dels alla nationaliteter som bor här. Vi visar bredden och gör det på ett hållbart sätt.
Den mångkulturella föreningen, Emmaus och Marthaföreningen hör till arrangörerna. Emmaus har gjort framtidskläder, så kallade futuredräkter, av material som annars skulle bli sopor. Mark Levengood är moderator.
– Ja, Åland är ju väldigt intresserat av inflyttning, påminner Björklund. Det finns både plats och jobb här. Välkommen!
Självstyret påverkar Eckerö
En person som är en sådan nyinflyttad som Björklund välkomnar och som har en bra bild av hur livet ter sig i en liten åländsk kommun är Eckerös kommundirektör Raine Katajamäki. Han är också välplacerad att berätta ifall – och hur – självstyret påverkar driften av kommunen:
– Svaret är att självstyret påverkar allt vi gör också i vardagen eftersom regelverken vi tillämpar kommer mer eller mindre direkt från lagtinget som stiftar Ålands lagar, antar landskapets budget samt tillsätter och övervakar landskapsregeringen.
Om det inte finns en lag som hör till Ålands behörighet så måste man nämligen stifta en lag i Mariehamn. Så här går det till, förklarar kommundirektören:
– I remissförfarandet har vi från kommunerna en möjlighet att lyfta upp saker som kanske behöver skrivas på ett helt annat sätt. Så går det till landskapsregeringen som bereder de slutgiltiga förslagen inför lagtinget.
Det här betyder att mycket av Katajamäkis arbetstid går åt till att skriva och sammanställa utlåtanden om olika remisser.
– Remissarbetet är en oerhört viktig del av mitt arbete. Vissa förslag berör kanske inte kommunen så mycket, medan andra förslag kräver mer omfattande och ingående svar från kommunen.
Eckerödirektören tycker det är bra att rättsordningen uppdateras regelbundet och anser att det ibland kunde ske i snabbare takt. Som exempel nämner han totalrevisionen av offentlighetslagstiftningen.
– Projektet var välkommet i och med att grundbultarna i lagen numera är mera i tiden och det gör lagstiftningen mer förutsebar för förvaltningarna, media och invånarna.
Is i magen under pandemin
Katajamäki kommer från en finskspråkig familj i Esbo och har tidigare varit riksdagsassistent åt Stefan Wallin (Sfp). Han studerade folkrätt vid Åbo Akademi, där han lärde sig svenska.
Därefter flyttade han till Åland i maj 2017 i och med att han landade ett jobb som rättssakkunnig vid landskapsregeringen.
I januari 2020 valdes han sedan till kommundirektör i Ålands och därmed Finlands västligaste kommun Eckerö med 900 invånare bara månader innan pandemin slog till i Norden på allvar.
Det fanns omedelbart oerhört mycket att lära sig om själva pandemin och också hur självstyret påverkade verkställandet av nationen Finlands beslut på Eckerö – och det skulle gå snabbt.
– Infon nådde oss ju direkt, till exempel såg vi på alla presskonferenser i Finland. Men sen måsta vi ha lite is i magen för det finns direktiv som hör till landskapets kompetens.
Enligt Katajamäki var det lite som att bygga skeppet medan man seglar. I synnerhet äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen var områden, där riskerna skulle minimeras och många beslut skulle fattas så snabbt som möjligt men med åländsk hänsyn.
– En konkret sak var munskydden. Vi måste beakta det epidemiologiska läget och Åland hade egna rekommendationer som var annorlunda än rikets.
Egensinnet syns överallt
Inte bara självstyret går igen på Eckerö, utan också det åländska egensinnet syns enligt Eckerödirektören både på kommun- och landskapsnivå. I synnerhet var de åländska linjedragningarna helt egna – egensinniga – när han tidigare arbetade på heltid med regelverk, remisser, lagstiftning och kommunreformen.
– Jag tolkar egensinne som företagsamhet, att omvandla idéer till praktiska göromål och Eckeröborna är minsann företagsamma, säger Katajamäki.
Enligt honom värnar varje form av företagsamhet såsom de stora och små företagen, hamnen, de landbaserade fiskodlingarna, idrottsutövarna i idrottshallen, jordbruket och stugbyarna inom turismen om den lokala ekonomin, den egna förvaltningen och rätten att utforma sina rättigheter.
– Vi har en tydlig linje, kalla det egensinne om du vill. Vi vill fortsättningsvis vara självständiga, betonar kommundirektören.
På kommunkansliet jobbar åtta personer med centralförvaltningen. Två inom byggnadstekniken, en kanslist, en byråsekreterare och så tre personer man delar med Hammarland, ekonomen, löneräknaren och en anställd inom äldre- och barnomsorgen.
– För alla kommuner på Åland gäller att man måste vara något av en mångsysslare som kommundirektör och att vi alla behöver varandra.
– Vi har alla skilda kompetenser och kompletterar varandra. Vi försöker hitta stöd i varandra och diskuterar mycket för att vara så effektiva som möjligt.
Aktiva invånare ett måste
För att Eckerö ska ha en framtid som självständig kommun behöver man kontinuitet i form av aktiva invånare som är villiga att jobba för det gemensamma bästa och för kommunen.
Fullmäktige har 13 ledamöter och det gäller att samarbeta även när frågorna är svåra om man ska lyckas.
– Det gäller att hitta en gemensam nämnare, undvika att lägra sig och skapa låsta situationer om man ska verka som självständig kommun, funderar kommundirektören för Finlands västligaste ö som även den ivrigt välkomnar nyinflyttade.
Bör berättas: Raine Katajamäki med familj bor i Mariehamn och har bidragit till Ålands växande folkmängd på ett påtagligt sätt under tiden som kommundirektör. Han och frun från Kosovo är båda inflyttade men har utökat populationen med två småttingar, den äldsta snart två år och den yngre fem månader gammal.
– Det är barnen som är de riktiga ålänningarna, de bär framtiden inom sig.
Viktig samarbetspartner
Kommunförbundet representeras på Åland under jubileumsfestligheterna på torsdag och fredag av Kommunförbundets direktör för den svenska enheten, Ulf Stenman.
Den före detta kommundirektören för Kronoby firar själv ett betydligt modestare jubileum i Kommunförbundetss tjänst i juni, nämligen ettårsjubileum.
Du har sagt att din position ger dig möjlighet att arbeta för såväl de svenska och tvåspråkiga kommunerna, som för hela kommunfältet i Finland – hur placerar sig Åland i denna mosaik?
– Åland är som alla andra kommuner en viktig samarbetspartner och unik i att det inte finns några svenskspråkiga kommuner på fasta Finland, konstaterar Stenman och fortsätter:
– De åländska kommunerna deltar aktivt i vårt nätverk och det är intressant att höra om deras fram- och motgångar. De är också en viktig informationskanal för oss när vi agerar i frågor som berör regeringen och riksdagen.
Enligt Stenman utvecklas samarbetet med Ålands kommunförbund som bäst. En förfrågan har skickats till de åländska kommunerna om de är villiga att frångå den reducerade medlemsavgiften och gå in för att betala 100 procent i gengäld för 100-procentig service från förbundet.
– Då kunde vi redan i år anställa en egen Ålandsexpert för att ge fullödig service. Experten kunde vara stationerad på Åland eller fastlandet.
Processen startade i höstas och de sonderingar som skickades ut har besvarats positivt av alla inblandade i maj. Stenman beskriver läget som win-win, eftersom förbundets bas skulle breddas och informationen strömma effektivare i båda riktningarna.
Ulf Stenman ser exempelvis inblicken i social- och hälsovårdsreformen på Åland som värdefull för förbundet, och relevant och pålitlig information om hur den kommande vårdreformen utformas i kommuner på fastlandet blir värdefull för ålänningarna. De skulle också få full tillgång till förbundets sakkunniga.
– Det är ett arrangemang som gynnar bägge parter och processen framskrider så att ärendet diskuteras vidare med de åländska kommundirektörerna, säger han.
Förbundet neutralt
Ulf Stenman säger att han är särskilt intresserad av att fundera kring Ålands självstyre från ett globalt demografiperspektiv och för fram begreppet ”glokalt”:
– Hur ser de globala trenderna ut lokalt och hur beaktas exempelvis hållbarhet?
– Åland har ju mycket influenser från Sverige och Europa. Och så har de en känslig skärgårdsmiljö, vars utveckling vi följer med intresse.
Kommunförbundet har ingen agenda vad gäller de omtalade kommunsammanslagningarna från 16 till fyra större kommuner. Stenman säger att hans roll är att utreda och stödja de kommuner som finns i dagsläget.
– Vi lyssnar och har en stödjande roll, konstaterar Ulf Stenman kort och gott.
Vad tycker du om Ålands val av jubileumsdevis, 100 år av egensinne?
– Valet av slogan visar på en god självinsikt. Ålänningarna har all orsak att vara stolta över sin växande region. Utmaningar finns men dem lägger vi åt sidan nu när det är fest.
FAKTA – fest också på Senatstorget
- ”Åland 100 fika” bjuder huvudstadsborna på Ålandspannkaka, musik och samtal klockan 14 – 17. Tillställning är tvåspråkig och öppen för alla.
- Statsrådets projektsidor Ålands självstyrelse 100 år-jubileumsåret finns här.
- Läs om Visit Ålands ”officiella” förklaring på egensinne här.
- Ålandspannkakan är Århundradets Åländska Maträtt, receptet till den och nio andra rätter finns här.
