Kriserna kapar agendan
Luxemburg leder och organiserar EU:s arbete under hösten 2015 efter att den första juli axlat ordförandeskapet för ministerrådet. På våren ryktades det i Bryssel att Luxemburg gör ett kliniskt program och genomför sina viktigaste prioriteter utan någon stor politisk uppståndelse med ändlösa diskussioner om EU:s framtid.
Sedan kom flyktningkrisen och den akuta situationen i Medelhavet. Ungefär samtidigt blev finanssituationen i Grekland aktuell igen. Dessa två kriser har nu fyllt den politiska agendan inom EU och media lägger nästan all fokus kriserna.
Och visst är situationerna i Medelhavet och Grekland viktiga, men de blockar diskussionen analysen av många andra viktiga initiativ, som är på gång inom EU. Många av dem har en stor betydelse för kommunerna.
Och visst är situationerna i Medelhavet och Grekland viktiga, men de blockar diskussionen och analysen av många andra viktiga initiativ, som är på gång inom EU.
Luxemburgs huvudtema är investeringar, tillväxt och sysselsättning. En konkret åtgärd är att förverkliga hur kommissionen använder den nya investeringsfonden som satsar 315 miljarder euro på investeringar. Fonden för strategiska investeringar ska inleda verksamheten i höst och vi vet redan att Finlands första investeringslån är 75 miljoner för biofabriken i Äänekoski.
Initiativet om förebyggande av skatteflykt är kanske den intressantaste ekonomiska frågan. Kommissionen lade den 17 juni fram en åtgärdsplan för att totalrevidera samfundsskatten inom EU. I åtgärdsplanen föreslås ett antal initiativ som syftar till att förhindra skatteflykt och trygga skatteinkomsterna. Det verkar som att nu tar EU de negativa samhälleliga följderna av skatteflykten och en aggressiv skatteplanering på allvar. Detta är positivt för kommunerna som finansieras med cirka 22 miljarder euro i skatteintäkter i år.
Utvecklingen av den digitala inre marknaden står högt på Luxemburgs agenda. Kommissionen presenterade den 6 maj 2015 sin strategi för den digitala inre marknaden, som består av 16 initiativ som ska genomföras före slutet av 2016. I den digitala inre marknaden ingår kommunalt intressanta förslag bland annat om utveckling av elektronisk förvaltning samt om standarder och interoperabilitet exempelvis inom elektroniska hälsotjänster.
Ett av de viktigaste temana under hösten är slutförandet av EU:s dataskyddsreformen. Den är problematisk för kommunsektorn eftersom förslaget är väldigt detaljerat och riktar sig till stora företag på webben, exempelvis Facebook och Youtube. Kostnaderna för kommunerna i Finland kan enligt en försiktig bedömning höjas med 100– 200 miljoner euro per år om förordningen skulle förverkligas enligt kommissionens och parlamentets rätt så detaljerade förslag. Vi hejar på att rådets synpunkter om flexibilitet för den offentliga sektorn vinner i förhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet.
Klimat- och energifrågorna är också högst aktuella under Luxemburgs period, klimatförhandlingarna i Paris i december närmar sig. Under hösten väntas kommissionen göra en framställning om kretsloppsekonomin med förslag till ny avfallslagstiftning och mer omfattande åtgärder för att effektivisera resurserna på olika områden.
Luxemburg har alltså händerna fulla med arbete under halvåret före Nederländerna tar över i januari 2016. Men Luxemburg är en av de sex ursprungliga medlemsländer och är nu ordförande redan tolfte gången. Vi kan med andra ord lita på landets kompetens att leda EU genom kriserna. Kanske kan vi också lära oss något. Finlands tur att stå ordförandeland är i början av 2020.