Europaåret för ungdomar uppmärksammas – grön Europaparlamentariker efterlyser konkreta åtgärder för delaktighet
Alviina Alametsä hoppas att kommunerna tar med de unga i beslutsfattandet, till exempel genom att öppna nämndmöten och fullmäktigemöten.
I sitt tal om tillståndet i unionen i höstas presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett förslag om att utlysa år 2022 till Europaåret för ungdomar.
Genom temaåret vill EU-kommissionen uppmärksamma den generation av unga som drabbats särskilt hårt av covid-19-pandemin, bland annat till följd av restriktioner som distansundervisning, uteblivna sommarjobb och praktikplatser samt begränsningar av det sociala livet.
Målsättningarna som fastställts för temaåret är bland annat att stödja och uppmuntra unga att bli mer aktiva och engagerade medborgare samt att stärka deras framtidsutsikter.
Samtidigt vill kommissionen synliggöra och främja de möjligheter som en övergång till ett mer grönt och digitalt samhälle kan föra med sig för unga.
Särskild fokus ska också läggas på att inkludera och nå ut till ungdomar som tillhör utsatta och mindre gynnade grupper.
Kritik om otillräcklig finansiering
De brett formulerade målsättningarna är tänkta att genomföras genom bland annat konferenser, evenemang, aktiviteter och initiativ som riktar sig till unga.
Målet är också att utföra studier och forskning om de ungas situation i Europa, samt stödja och främja olika program, finansieringsmöjligheter och projekt som gynnar unga i EU. Kommissionen har också betonat vikten av att inkludera de unga i planeringen och utförandet av året.
Temaåret har tilldelats minst 8 miljoner euro i EU-finansiering genom de redan existerande finansieringsprogrammen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren.
Summan har väckt kritik hos bland annat EU-parlamentariker för att vara otillräcklig i förhållande till de målsättningar som fastställts, liksom den snäva tidsramen för planeringen av temaårets innehåll.
Kommuner – involvera unga i besluten
En som efterlyser konkreta åtgärder för att göra temaåret för ungdomar till något mer än en kommunikationskampanj är Finlands yngsta Europaparlamentariker Alviina Alametsä, 29 (Gröna).
Hon har jobbat med frågor som berör unga både på lokal nivå i Helginsfors stadsfullmäktige och i EU-parlamentet sedan 2020.
I en intervju med Kommunförbundets Brysselkontor berättar Alametsä att många unga hör av sig till henne och oroar sig över ämnen som mental ohälsa, ensamhet, problem med studier och inkomster, men också över globala händelser som klimatkrisen och krig.
Hon påpekar att många unga just nu befinner sig i en svår situation till följd av coronapandemin och att kommunerna har ett särskilt ansvar att lyssna på och hjälpa dessa unga.
På frågan om vad Finlands kommuner i praktiken kan göra för att förbättra de ungas situation lyfter hon fram delaktighet i beslutsfattandet som ett viktigt tema.
– Jag hoppas att kommunerna aktivt tar med de unga i beslutsfattandet, till exempel genom att öppna nämndmöten och fullmäktigemöten för unga och ta de ungas initiativ direkt till behandling i dessa organ.
Diskussionen om ungas delaktighet i beslutsfattandet är relevant också på EU-nivå. Andelen invalda EU-parlamentariker som är yngre än 30 år är liten och den nuvarande medelåldern i parlamentet är 49,5 år.
Ett konkret förslag som Alametsä nämner för att förbättra unga EU-medborgares påverkningsmöjligheter är att utveckla initiativkanaler som är mer lättillgängliga än de nuvarande EU-medborgarinitiativen.
– Jag önskar att det skulle finnas en mekanism som skulle ge de unga chansen att direkt ge initiativförslag på EU-nivå, så att förslagen skulle tas upp till behandling i plenum. De vanliga EU-medborgarinitiativen fungerar inte riktigt för det här syftet, eftersom de är alldeles för resurskrävande för unga.
Ungas delaktighet lyfts även fram av kommissionen som en av de centrala frågorna under Europaåret för ungdomar.
Vilka konkreta förslag och åtgärder som kommer presenteras under temaåret återstår att se.
Temaåret är inte bindande
För att genomföra temaåret i praktiken har medlemsländerna uppmuntrats att utnämna nationella samordnare som ska ansvara för att koordinera program under året på nationell nivå.
I Finland fungerar utbildningsstyrelsen som samordnare för temaåret, med Anna Peltoniemi som projektchef.
I Finland kommer ett genomgående fokus för året vara att främja europeiska värden bland unga, samt uppmärksamma konkreta problem som unga möter i sin vardag, exempelvis gällande internationell mobilitet.
Målet är också att de unga själva ska kunna delta i planeringsprocessen och utförandet av året.
I grunden är de europeiska temaåren utformade som informationskampanjer, med avsikten att informera och sprida kunskap om aktuella ämnen över medlemsstaternas gränser.
Temaårens innehåll i sig är inte rättsligt bindande för medlemsländerna.
I stället är det i stor utsträckning ländernas egna ambitionsnivåer som slutligen sätter ribban för året.
