Strejker i antågande – ministerium påminner kommunerna: Förbered er
Det kan bli svårare eller till och med omöjligt att tillhandahålla tjänster om strejkerna genomförs.
Strejkvarsel hänger över den offentliga sektorn. Tehy och Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer har gett strejkvarsel till 13 sjukvårdsdistrikt. Om strejken genomförs inleds den 1.4 och slutar 15.4.
Strejken omfattar ungefär 40 000 vårdare.
Utöver det här så har också förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, JHL och Jyty varslat om strejk Rovaniemi, Jyväskylä, Tammerfors och Kuopio.
I de två förstnämnda skulle strejken inledas 6.4 och i de två övriga städerna 12.4. Den här strejken gäller ungefär 40 000–50 000 löntagare.
Social- och hälsovårdsministeriet konstaterar att det kan bli svårare eller till och med omöjligt att tillhandahålla tjänster om strejkerna genomförs. Temporärt kommer det att finnas ett betydande underskott på bland annat social- och hälsovårdspersonal.
I ett styrningsbrev till kommunerna, regionförvaltningsverken och sjukvårdsdistrikten påminner ministeriet att när strejk hotar krävs att kommunerna och sjukvårdsdistrikten förbereder sig på och har beredskap för eventuella störningar.
Syftet är att säkerställa ett tillräckligt antal anställda så att social- och hälsovårdstjänsternas funktionsförmåga kan tryggas. Brådskande åtgärder och åtgärder som behövs för att tillgodose särskilda behov prioriteras. Jour- och akutmottagningsverksamheten ska tryggas.
Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska på förhand med tanke på en eventuell strejk göra upp en plan för hur tjänsterna ska tryggas under strejken med särskilt fokus på tryggandet av brådskande och nödvändiga social- och hälsovårdstjänster samt klient och patientsäkerheten, heter det i styrningsbrevet.
Det är nödvändigt att kommunerna bedömer hur servicebehovet utvecklas och på förhand förbereder sig på att göra ändringar i verksamheten.
Metoder för att göra detta är:
- Samarbete mellan kommunerna och sjukvårdsdistrikten. I fråga om vissa tjänster också möjligheter till samarbete och ömsesidigt bistånd mellan regionerna, med beaktande av samarbete som sträcker sig över specialupptagningsområdet, för att trygga tjänsterna och säkerställa tillgången till personal.
- Anskaffning av tjänster från andra kommuner och samkommuner. Användning av köpta tjänster och servicesedlar. Privat tjänsteproduktion inom social- och hälsovården samt organisationer inom branschen kan användas för att komplettera och stärka den offentliga tjänsteproduktionen i enlighet med regionens behov. När det gäller köpta tjänster ska kommunerna se över de privata avtalen om beredskap för störningssituationer och ge beredskapsstyrning till producenter av köpta tjänster.
- Rekrytera tilläggspersonal själv antingen från personalföretag eller från andra kommuner genom avtal.
- Möjligheter enligt arbetslagstiftningen, personalöverföringar och förhandlingar med arbetstagarna.
- Tillfälligt minska den icke-brådskande vården för att trygga den brådskande vården, dock utan att äventyra patienternas hälsa.
- Utnyttja andra möjligheter att organisera och ordna tjänster.
