Ingen klockren start för tvåspråkiga Västra Nylands välfärdsområde – Henrik Wickström påtalade att svenskan glömdes
Nästa invånarinfo ska gå på svenska, har området lovat, och en svenskspråkig informatör ska anställas.
När Västra Nylands välfärdsområde ordnade ett första invånarinfo på distans i mitten av januari gick diskussionen enbart på finska. Det här trots att området är tvåspråkigt.
Att material fanns tillgängligt på svenska räcker inte, säger Henrik Wickström, som var SFP:s röstmagnet i välfärdsområdesvalet med 5 865 röster och partiets förhandlare när ordförandeposterna fördelades.
Wickström, också kommunstyrelseordförande i Ingå, har kritiserat upplägget och fått löften om att följande invånarinfo går på svenska.
– Dynamiken i välfärdsområdet är lite annorlunda än vad många beslutsfattare är vana vid. I fullmäktige sitter nästan 50 Esbopolitiker. De är vana vid att svenskan är i minoritet, men nu är situationen en annan. I tvåspråkiga Ingå är det naturligt att allt sker på två språk, och nu när vi diskuterar hurdan förvaltningsstadga och hurdana servicekrav som området ska ha måste vi också fundera på tvåspråkigheten. Den kräver konkreta åtgärder.
På torsdag inleder fullmäktigegruppordförande diskussionen om välfärdsområdets förvaltningsstadga, men Wickström vill inte sia om hur lätt eller svår den diskussionen blir. Han har inte fått ett första utkast av stadgan ännu.
Om man tittar på välfärdsområdets webbsida, som upprätthålls av Esbo stad, så är det väldigt tunt med information på svenska. Är det ett tecken på att tvåspråkigheten haltar?
– Jag förstår att det tillfälliga beredningsorganet har jättemycket jobb, och jag förstår tidspressen. Men i området finns kommuner där svenskan är majoritetsspråk. Jag vet att vi ska glömma kommungränserna, men så här i områdets begynnelse är det viktigt att alla invånare känner sig inkluderade.
Wickström säger att Västra Nylands välfärdsområde står i beråd att anställa en svenskspråkig informatör. Frågan är bara om det räcker, funderar han. I ett tvåspråkigt område krävs jämlika satsningar.
– Vi måste lyfta frågan om vad en levande tvåspråkighet betyder och varför den är så viktig för många.
Avgörande är också att välfärdsområdet har tillräckligt många mellanchefer och andra anställda som är tvåspråkiga. Kan ni beslutsfattare påverka det?
– Inte på alla nivåer, eftersom en del beslut fattas av tjänsteinnehavare. Via behörighetskrav kan vi påverka hur vissa tjänster tillsätts. Det är en utmaning, men jag vill ändå se tvåspråkigheten som en möjlighet. Det ska också avspegla värderingarna i områdets servicestrategi.