Hjälp! Är jag jävig? – Det ska välfärdsområdenas förtroendevalda utreda själva
Beslutsfattare i de nya välfärdsområdena kan hamna i förhandlingar där de företräder både köparen och säljaren. Kommunförbundets jurist Ida Sulin påminner om politikerns eget ansvar.
Ursprungligen publicerad på Kommuntorget 25.1.2022
Det är en hel del som behöver utredas och planeras då de nya stora välfärdsområdena tar över uppgifter som tidigare varit kommunens. Det ska fortfarande köpas tjänster och varor med gemensamma pengar. Då är det viktigt att veta i vilken roll man agerar.
– Om till exempel en kommundirektör som nu blivit invald tänker sig en plats i styrelsen eller i en nämnd i välfärdsområdet så kommer denna att vara jävig i alla frågor där kommunen har ett intresse. Det kan gälla gemensamma tjänster, övertagande av avtal eller personal från kommunen eller liknande ärenden. I välfärdsområdesfullmäktige är direktören inte jävig, säger Ida Sulin, ledande jurist vid den juridiska enheten på Finlands Kommunförbund.
Många nyvalda välfärdsledamöter behöver tänka efter. Tre av fyra av de invalda i välfärdsområdena har positioner i kommunen, enligt Kommunförbundet.
Läs mera: Välfärdsområdets och kommunens förtroendevalda – perspektiv på jäv
Vid Åbo Akademi säger kommunforskare Siv Sandberg att det gäller att se upp där de direkta kontaktytorna mellan säljare och köpare finns och det uppstår en förhandlingssituation.
Vem som ska göra vad i de nya organisationerna är inte klart. Det gäller till exempel nämnders och arbetsgruppers sammansättningar samt ordföranden i styrelser och fullmäktige.
Som exempel nämner hon Borgå i Östnyland där stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander nu också är medlem i välfärdsområdets fullmäktige.
– På ett principiellt plan kan man fundera på till exempel hur vettigt det är att samma person är styrelseordförande både i kommunen och välfärdsområdet. Det handlar inte bara om formellt jäv, utan om tydlighet och politiskt ansvarsutkrävande, säger Siv Sandberg.
Larsmo får en representant i Österbottens välfärdsområde i kommundirektören Gun Kapténs. Hon säger att det är svårt att slippa alla gränssnitt mellan kommunen och välfärdsområdet. Sådana finns i framtiden till exempel inom elevvården och förebyggande arbete.
– Någon kanske äger en fastighet som välfärdsområdet hyr. Och allihopa bor någonstans inom området som man känner starkt för. De förtroendevalda är ansvariga för hela området. Då kan man inte vara knutpatriot, säger hon och påminner:
– Som förtroendevald behöver jag alltid tänka jäv. Det är något som jag själv måste utreda. Sedan jävar man sig. Det ansvaret har man. Precis som i kommunen i dag.
Fakta
- Jäv är inte det samma som valbarhet.
- Jäv hänför sig till behandlingen av ett enskilt ärende hos en myndighet, medan valbarhet handlar om huruvida någon alls kan bli vald till ett visst organ.
- Syftet med jävsbestämmelserna är att trygga att ärenden behandlas opartiskt och att invånarna kan lita på att beslutsfattandet sker korrekt.
- Jäv innebär att en person har ett sådant förhållande till ett ärende eller till parterna att det kan äventyra personens opartiskhet när ärendet behandlas.
- Jävet gäller alla behandlingsskeden från början av beredningen till verkställigheten.
- En jävig person får inte föredra eller bereda ett ärende som ska behandlas delta i beslutsfattandet som ledamot av organet sköta uppgifter som anknyter till verkställigheten av beslutet.
Källa: Finlands Kommunförbund
