"Svårt att se välfärdsområdena som en total flopp"
Valdeltagandet var lågt, men en ny nivå av beslutsfattande har skapats. Enligt forskarna är de nya fullmäktigförsamlingarna här för att stanna.
Valdeltagandet 45,7 procent får många att undra över legitimiteten i det nya systemet. Procenttalet oroar Erkka Railo, ledande politisk sakkunnig för den digitala tidskriften Mustread, men han säger också att de nya välfärdsområdena faktiskt har seriöst viktiga uppgifter.
– Därför är de svåra att montera ned, säger han och fortsätter:
– Det är svårt att se det hela som en total flopp då de problem som man försöker lösa är verkliga.
De nya välfärdsområdena ska bland annat garantera människor högklassig vård. Tanken är att samla resurser i en radikal omorganisering.
Skulle det ändå visa sig att reformen haltar är en första åtgärd att titta på systemfelet och fixa det.
– Dessutom förutsätter en helomvändning minst lika stort lagstiftningsarbete som då reformen startades, säger Erkka Railo.
– Nej, det finns ingen väg tillbaka, säger också Gun Kapténs, kommundirektör i Larsmo som blev invald (SFP) i Österbottens välfärdsområde med 732 röster.
– Om något inte är bra så handlar det sedan om finjusteringar.
Gun Kapténs säger att det på sikt finns bra möjligheter att använda de resurser man har effektivare än i dag.
– Men det är klart att det krävs många utredningar, arbetsgrupper, samordning av bästa praxisen inom området och planering i början.
Även Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, säger att det i praktiken är mycket svårt att gå tillbaka. En orsak, säger hon, är att ”föds det en maktstruktur så får man också de som försvarar maktstrukturen”.
– Vi hörde Petteri Orpo säga under valvakan igår ”Minä rakastan hyvinvointialueita!”. (På svenska ”jag älskar välfärdsområden!”.)
Petteri Orpo är partiordförande för Samlingspartiet, som klarade sig bäst i välfärsområdesvalet. Samlingspartiet har tidigare varit skeptiskt till modellen. Men även andra än enbart partiledarna tar åt sig av framgången, och skapandet av en ny nivå av beslutsfattande.
– Småningom kommer vi att få människor som identifierar sig med välfärdsområdet, som tycker att detta är jätteviktigt, och ju längre välfärdsområdena får finnas kvar desto svårare är det att politiskt tänka att vi tar bort den nivån, säger Siv Sandberg.
I välfärdsområdesvalet fick Finland 1379 nya förtroendevalda.
– Institutionella mekanismer som stärks med tiden blir svårare att avskaffa. Med den här reformen får vi ett tusental personer som identifierar sig med den, säger Siv Sandberg.
