Nu ska konsekvenserna av skolnedläggningarna utredas

Det saknas en helhetsbild av hur barns rättigheter beaktas när skolor i glesbygden läggs ner.

Antalet grundskolor på det finländska fastlandet har halverats de senaste 20 åren. I början av 2000-talet fanns drygt 4 000 skolor. Enligt prognoser kan de vara nere i 1 600 år 2030.

Det är speciellt små byskolor som lagts ner. Skolor med färre än 50 elever är numera en sällsynthet.

Men trots denna tydliga trend, som påskyndas av urbaniseringen och den låga nativiteten i Finland, så har konsekvenserna av skolnedläggningarna aldrig utretts på nationellt plan.

Frågan om huruvida barns grundläggande rättigheter beaktats tillräckligt i nedläggningsbeslut har förblivit obesvarad. Fram tills nu.

I höst inledde Landsbygdspolitiska rådet, Skärgårdsdelegationen och barnombudsmannens byrå en utvärderingsundersökning om hur barns kulturella och sociala rättigheter tillgodoses när grundskolor i landsbygds- och skärgårdsområden läggs ned. Hur nedläggningarna påverkar livskraften i dessa områden är också föremål för utredningen.

Barnens perspektiv viktiga

Antonia Husberg, tf generalsekreterare för Landsbygdspolitiska rådet vid Jord- och skogsbruksministeriet, säger att kommuner, kommuninvånare, regioner och andra organisationer har ett stort informationsbehov. Forskningen i skolnedläggningarnas konsekvenser för barn är splittrad. Något helhetsperspektiv finns inte.

– Det här är en viktig rättsfråga för barn på landsbygden och i skärgården. Vi har det här mandatet av statsrådet, att stödja beslutsfattare med kunskap och information. Frågan är också aktuell för barnombudsmannen, som har likvärdighet mellan olika områden som ett centralt tema i år.

Den forskning som finns ger dystra framtidsutsikter för glesbygdens grundskolor, säger Husberg. Enligt en prognos kan den sista närskolan på glesbygden komma att läggas ner på 2030-talet. Dessutom inverkar skolnedläggningar negativt på en redan negativ befolkningsutveckling.

– Kan vi då tala om en naturlig befolkningscentrering eller talar vi om något annat?

I små bygemenskaper har skolan en samlande kraft. Skolbyggnaden utnyttjas då folk kommer samman. Därför har skolnedläggningar en lamslående effekt på ett litet samhälle.

I den aktuella undersökningen är barnens perspektiv viktigt. Analyser av tidigare forskning och statistik ska visa om barnens rättigheter beaktats i konsekvensbedömningar av skolnedläggningar. Det här behövs som beslutsunderlag för politikerna, och för att man på riktigt ska kunna tala om ett barnvänligt skolnät, säger Husberg.

Piska eller morot?

Undersökningen kretsar kring frågor som är lika känsliga som aktuella. Kommunerna har rätt att lägga ner skolor, konstaterar Husberg, men vilken är statens roll gentemot kommunerna om kommunerna fattar beslut som påskyndar en negativ spiral?

Frågorna är komplexa. Det handlar om närdemokrati, men också om kommunernas framtida roller – som nu utreds vid Finansministeriet.

Kunde man tillspetsat påstå, att regeringens ambition att hålla hela Finland levande går stick i stäv med beslut om att lägga ner skolor, om det är så att de besluten påskyndar avfolkningen?

– Det är en intressant politisk fråga som säkert kommer att behandlas. Frågan är vilken roll som staten ska ha. Är det piska eller morot som gäller? Den aktuella undersökningen kommer att ge den helhetsbild som behövs. Mest av allt behövs en konstruktiv dialog, så att kommunerna hittar de riktiga lösningarna.

Om utvärderingsundersökningen

Genomförs av Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi.
Ska ge objektiv information om konsekvenserna av skolnedläggningarna till stöd för beslutsfattandet.
Ska också ge rekommendationer om hur barns kulturella och sociala rättigheter kan främjas och om hur livskraften i glesbygdsområden kan stärkas. Informationen om likabehandling och lika möjligheter kan användas brett på lokal, regional och nationell nivå.
Utöver statistik- och enkätmaterial gör utredarna utvärderingsbesök i kommunerna och intervjuar barn, vårdnadshavare och de centrala intressentgrupperna.
Resultaten blir färdiga under senare delen av 2022.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.