Forskning: På Facebook förblir väljarnas frågor till politikerna obesvarade
Det finns en högljudd minoritet som begår övertramp, men många väljare vill ha svar på sakfrågor, säger Elisa Kannasto.
Finländska politiker utnyttjar inte Facebooks fulla potential. Det säger FM Elisa Kannasto, som i slutet av veckan disputerar i ämnet vid Vasa universitet.
För sin avhandling granskade Kannasto partiledarnas och röstmagneternas offentliga Facebooksidor månaden inför riksdagsvalet 2019. Fokus var på politikernas egna uppdateringar och på allmänhetens kommentarer och reaktioner.
Den outnyttjade potentialen rör dels dialogen med väljarna. Kannasto säger att plattformen gör det möjligt för politiker att nå också en ny publik genom att diskutera och svara på frågor, och genom att ge folk ett innehåll som de vill ha.
– Det finns en stor skillnad mellan det som folk vill diskutera och det som politikerna själva för fram.
Facebook är, som bekant, inte fritt från osakligheter och påhopp. Men sådana övertramp hör ändå till minoriteten, även om de ofta är väldigt grova, säger Kannasto.
De flesta väljare vill ha svar på sakliga frågor som inte i sig är konfliktsökande.
– Inför val handlar det till exempel om med vem som ett parti kan tänka sig att bilda regering med. Sådana frågor borde kunna få svar.
Dels så utnyttjar inte finländska politiker plattformen på ett strategiskt sätt för att bygga sina individuella varumärken.
Till exempel så använde Samlingspartiets riksdagsgruppordförande Kai Mykkänen Facebook för att informera om vilka orter hans kampanj besöker, medan SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson beskrev hur det var att kombinera familjevardagen med valkampanjen.
– Rörelse nus Harry Harkimo använde sig av videomaterial som delades mycket, också på grund av den starka retorik som Harkimo använder. Men han gick inte själv i dialog med väljarna.
Det finns undantag – till exempel Sannfinländarnas Mauri Peltokangas, som aktivt svarade på väljarnas frågor – men överlag saknas det samtalande greppet i politikernas sätt att använda Facebook.
Vad beror det här på?
– Att vara närvarande på Facebook kräver förstås tid och resurser. Det är en orsak. Sedan är det klart att svar på frågor kan väcka starka reaktioner, vilket kan få politiker att tveka. Men otvivelaktigt är det så, att väljarna frågar om politikernas åsikter i sakfrågor och vill möta politikerna på plattformen. Nu blir frågorna obesvarade.
Är det här en generationsfråga?
– Äldre väljare börjar i allt större utsträckning vara aktiva på Facebook. Det finns dock skillnader mellan politikerna. Till exempel en veteran som Ben Zyskowicz är väldigt inaktiv på Facebook. Han har en stödgrupp som upprätthåller hans Facebooksida. Trots det fick han en stor röstmängd i valet. Visst ser man att yngre politiker hittar sin publik, men äldre har också kontaktytor på Facebook.
Kannasto säger att det är svårt att definiera begreppet ”some-val”, eftersom sociala medier och traditionella medier stödjer varandra. Klart är ändå, att sociala mediers betydelse hela tiden växer. Minja Koskelas (VF) framgång i kommunalvalet i Helsingfors i somras är ett exempel.
Sociala medier kommer trots det inte att vara en stor faktor i välfärdsområdesvalet i januari, tror Kannasto, eftersom de inte når den primära väljarkåren.
Kannasto disputerar med avhandlingen “I am horrified by all kinds of persona worship!” Constructing Personal Brands of Politicians on Facebook den 3 december på Vasa universitet.
Avhandlingens titel är en direkt översättning av en väljares kommentar om hur politikers personligheter blivit viktigare än partiernas politiska ståndpunkter.
