Torgbloggen 21.12.2017 Eva Slotte

Därför behövs rättslitteratur på svenska i Finland

Det tvåspråkiga Finland står på flera ben. Ett viktigt ben är rättsväsendet och ett annat en svenskspråkig förvaltning. Särskilt förvaltningsjuridiken är fortfarande levande tvåspråkig, men för att läget ska bestå behövs det förutom utbildning och rätt inställning också en tradition av rättslitteratur på svenska: både sådan som skrivs direkt på svenska och översättningar.

Själv har jag studerat nordiska språk vid Helsingfors universitet, och senast där blev jag övertygad om att litteratur på det egna språket är viktigt. Inom flertalet studieinriktningar är det möjligt att förlita sig på studielitteratur och annat kursmaterial på andra språk och från andra länder utan att de kulturella betydelsebärande elementen är så att säga ”lost in translation”. Inom juridiken kan dock litteratur till exempel från Sverige inte ersätta finsk litteratur utan enbart tillföra ett kompletterande eller jämförande perspektiv.

Det här var en av många orsaker till att Finlands Kommunförbund ansåg att det är ytterst viktigt att översätta Heikki Harjulas och Kari Prättäläs handbok och lärobok om kommunallagen till svenska. Kommunallagen – Bakgrund och tolkningar har nu getts ut i nio upplagor på finska och tre på svenska.

Den föregående svenska upplagan av Harjulas och Prättäläs handbok gavs ut för mer än tio år sedan och mycket har hänt sen dess. Kommunallagens paragrafer har omarbetats och utökats och lagspråket har uppdaterats för att motsvara moderna behov. När kommunallagen totalreviderades år 2015 var tiden mer än mogen för en ny upplaga av handboken också på svenska.

Det är snart ett år sedan den svenska översättningen gavs ut – och ungefär ett halvår sedan kommunallagens sista paragrafer trädde i kraft 1.6.2017. Den finska upplagan gavs ut tidigare än den svenska, och därför finns inte alla paragrafändringar med i den finska upplagan. Tack vare författarnas aktiva insatser för översättningen har de nyare ändringarna dock kommenterats i den svenska upplagan. Därför är jag övertygad om att denna svenska upplaga kommer att vara aktuell länge.

Utan stödet från författarna och den referensgrupp som bildades för arbetet hade vägen fram till den nya översättningen varit betydligt krokigare. Referensgruppen bestod av flertalet sakkunniga inom förvaltning och juridik med ett stort intresse för en levande svenska, bland annat professor Henrik Hägglund, lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten och förvaltningsrådet Freja Häggblom, som har översatt de tidigare upplagorna av boken. Alla har aktivt jobbat för det svenska lagspråket i Finland, men de viktiga aktörerna är förstås långt fler än de som det finns plats att nämna här.

Att jag lyfter fram den kommunala förvaltningen och översättningen av Kommunallagsboken just nu har sina orsaker. Finlands hundraårsjubileum är samtidigt jubileumsåret för den kommunala demokratin. Det var 1917 som kommunallagen stiftades, och även om lagen stöpts om många gånger så är den än i dag den grundläggande lagen för vår lokaldemokrati och ryggraden i den kommunala verksamheten.

Om vi också i framtiden ska ha en förvaltning och ett rättsväsende på två språk får vi inte ligga efter den utveckling som sker på finskt håll. Länge leve alltså rättslitteraturen på svenska!

Eva-Stina Slotte, sakkunnig vid Finlands Kommunförbund

översatte den nyaste upplagan av Heikki Harjulas och Kari Prättäläs handbok Kommunallagen – Bakgrund och tolkningar. Du kan köpa boken här.

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *