”Det hundraåriga Finland är flerspråkigt och mångfaldigt. Antalet invandrare stiger och kommunerna får en större kulturell mångfald. Vi ska därför bygga ett aktivt flerspråkigt Finland där det finns rum för både finska och svenska samt kombinerade integrationsspår. Utgångspunkten i integrationsarbetet ska vara att främja den individuella integrationsprocessen.”

Så här inleds slutrapporten för Integration på svenska- projektet. Men vad har gjorts i projektet och var kommer vi att vara år 2020? Jag vill lyfta fram några av de centrala resultaten. Tillsammans har vi höjt profilen på det svenska integrationsarbetet som görs i Finland.

Kampen för svensk integration fortsätter och vi behöver ett organ som håller i trådarna för arbetet. I slutrapporten föreslås en delegation under Folktinget som redan har påverkningsmöjligheter, kan integrationsarbete och är en trovärdig aktör med mandat. Mest ändamålenligt hade varit att få en delegation under Arbets- och näringsministeriet men jag har svårt att tro att en sannfinländsk minister vill tillsätta en delegation för svensk integration under sitt ministerium. År 2020 kommer vi att ha en central enhet som koordinerar, utvecklar och intressebevakar svensk integration i Finland, om det är vid Folktinget eller vid en annan aktör återstår att se.

Svenskfinlands aktörer inom integrationsfältet har närmat sig varandra, nu samarbetar Nyland och Österbotten ännu starkare. Vi vet vad som händer i de andra regionerna. Detta resultat är svårt att mäta, men jag tror att man inte ska undervärdera nätverkens styrka. Och effekterna, själva ringarna på vattnet ser vi år 2020. Projektet har nått över 800 enskilda personer under det senaste året. Det ideala skulle vara en enhetlig handledningskedja och att handledarna kontaktar varandra då de vet att någon som valt svensk integration flyttar till en annan tvåspråkig kommun, t.ex. från Jakobstad till Vanda. Där är vi inte ännu, men jag är övertygad om att aktörerna kommer att ordna detta inom kort, integrationsutbildningslärare i samarbete med kommunen och tredje sektorn. Så 2020 är vi där.

Och uppföljning och forskning är a och o för att vi ska kunna utveckla svenska integrationsspår. Hur går det för er som väljer svenska som integrationsspråk? Var bor ni? Klarar ni er utan finska? Vad behövs utvecklas för att integrationen ska fungera bättre på svenska?  År 2020 kommer vi att ha betydligt mera kunskap om de haltande strukturerna för svensk integration i södra Finland och om målgruppen. Då kan vi mera ändamålsenligt utveckla och stärka strukturerna och därmed stöda dem som väljer svenska.

Ett stort steg i utvecklingen har varit grundandet av föreningen svenska.fi som vi samarbetat med inom projektet och förhoppningsvis har kunnat skapa nätverk för. År 2020 hoppas jag att svenska.fi är välkänt inom svenskfinland och har aktiviteter i Österbotten, Åboland och Nyland. Att ha en gemensam röst för er som integrerats på svenska gör att vi bättre tillsammans kan lobba för svenska integrationsstigar.

Kanske det under Finlands festår är bra att stanna här och konstater att i linje med sloganen Tillsammans- Yhdessä, så kan vi utveckla en bra integrationsväg också på svenska i Finland. Om vi gör det tillsammans, över sektorergränserna, tillsammans med er som har flyttat till Finland, kommer vi år 2020 att se att svensk integration är en självklarhet också på annat håll i Svenskfinland än bara i svenska Österbotten.

Rapporten avslutar ett kapitel i det svenska integrationsarbetet och kan laddas ner via Kommunförbundets webbhandel.

Jag avslutar arbetet som svensk invandrarkoordinator idag och fortsätter med nya utmaningar i höst. Tack till alla samarbetsparter under året!

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *