Torgbloggen 14.6.2017 Terhi Päivärinta

Grundläggande verksamhet ska inte finansieras med understöd

Sedan 2012 har det gjorts betydande nedskärningar i statsandelarna för kommunal basservice. Kommunförbundet uppskattar att statsandelsbortfallet sammantaget kommer att bli nästan tre miljarder euro fram till 2019. En tredjedel av dessa statsandelar gäller kommunernas undervisnings- och kulturverksamhet.

Samtidigt som statsandelen för kommunal basservice skurits ner har kommunerna fått statsunderstöd för olika utvecklingsprojekt, framför allt inom den grundläggande utbildningen. Kommunerna har kunnat ansöka om statsunderstöd till exempel för mindre undervisningsgrupper och främjande av jämställdheten.

Många problem med statsunderstöden

Det finns många problem med statsunderstöden. Systemet är stelt, eftersom det kräver administrativt arbete av både betalaren och mottagaren. Understöden binder också användningen av pengar, vilket strider mot de kommunala självstyrelseprinciperna.

Det är varje år osäkert om finansiering beviljas, och dessutom kan beloppet, tyngdpunkterna och kriterierna för beviljandet ändras väsentligt. Då finansieringen är tillfällig är det svårt att planera och utveckla verksamheten på lång sikt, trots att syftet med finansieringen är att stödja verksamheten.

Kriterierna för att få finansiering för jämställdhetsfrämjande åtgärder inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen enligt Kommunekonomiprogrammet 2018–2021 är inte lika för alla kommuner. Det beror på att kommunerna, de skolor som ger grundläggande utbildning och elevupptagningsområdena är olika.

Alla kommuner ansöker inte ens om understöd, eftersom de inte har tillräckliga resurser för ansökan, uppföljning och rapportering.

Statsunderstöd beviljas bara en del av kommunerna och utbildningsanordnarna. Alla kommuner ansöker inte ens om understöd, eftersom de inte har tillräckliga resurser för ansökan, uppföljning och rapportering. Det innebär att skillnaderna mellan kommunernas verksamhetsbetingelser växer år för år.

Finansiering i form av understöd sporrar inte heller kommunerna till att fatta optimala beslut med med tanke på helheten, utan uppmuntrar dem till deloptimering i syfte att undvika risken för återbetalningsskyldighet.

Det är naturligtvis bra att kommunerna kan ansöka om tilläggsfinansiering för sin verksamhet, men kommunernas grundläggande verksamhet borde inte finansieras med riktade statsunderstöd. Kommunernas lagstadgade verksamhet bör finansieras med icke öronmärkta statsandelar.

Statsunderstöden bör avgränsas till att gälla särskilda försöks- och utvecklingsprojekt och investeringar och de kan också användas till att stödja strukturella förändringar inklusive övergångsperioder.

Finansieringen för bildningstjänster får inte försvagas av vårdreformen

För närvarande bereds överföringen av social- och hälsovården till de kommande landskapen. På denna punkt kommer kommunernas uppgifter att förändras, men de kommer fortfarande ha kvar småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, biblioteken, det fria bildningsarbetet, kulturverksamheten samt idrott och motion.

Inför de förestående förändringarna har många kommunala aktörer uttryckt oro för hur resurserna ska räcka till för de framtida kommunernas bildningsektor, allt från småbarnspedagogik till utbildning på andra stadiet. I det här skedet ser statsandelarna till kommunerna och utbildningsanordnarna inte ut att öka.

I Kommunekonomiprogrammet har det skrivits in ett statsunderstöd, så kallade jämställdhetspengar, på sammanlagt 30 miljoner euro. Dessa statsunderstöd ersätter inte på något sätt de stora statsandelsnedskärningar på hundratals miljoner euro som redan gjorts. Nu gäller det att hitta metoder för att få statsandelsfinansieringen till kommunerna och yrkesutbildningsanordnarna i skick.

Terhi Päivärinta är chef för Kommunförbundets utbildnings- och kulturenhet

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *