Den psykiska belastningen i arbetslivet ökar
När Arbetslivsbarometern för 2016 presenterades för några veckor sedan lyfte man upp digitaliseringen av arbetslivet som huvudtema. Användningen av sociala medier, elektroniska arbetslokaler och snabbmedier har ökat jämfört med tidigare år. Likaså har flexibla arbetstidsarrangemang och distansarbete blivit vanligare.
De färska resultatet kan jämföras med Arbetslivsbarometern 2005 där hälften av finländarna att de vill arbeta mindre, trots flera omfattande nationella program som syftade till att förbättra arbetslivskvalitet och arbetsmiljö.
Paradoxen är att finländarna ger sina arbetsplatser ett snittvitsord på 7,9 ( på en skala mellan 1 och 10), men hälften av löntagarna vill trots det jobba mindre.
Undersökningen visar att arbetslivets krav hårdnar och att den psykiska belastningen ökar. En allt mer välutbildad befolkning kräver roligare och intressantare arbetsuppgifter. Ingen vill ju vara en robot, säger forskaren som utfört undersökningen år 2005. Han tycker det är slående hur långsamt arbetslivet förändras.
I början av 1990 talet uppehöll man sig mycket kring frågor som har med kemikalier, buller, problem med inomhusluft, fysiska belastningsskador samt olycksfall och yrkessjukdomar att göra. Problem med inomhusluft på arbetsplatser ser ut att ha blivit en riktig långkörare, som man med dålig framgång lyckats åtgärda.
Om man år 2005 ansåg att arbetslivet förändras långsamt, är man idag av en annan åsikt! Förändring har blivit i det närmaste en mantra.
Sammanlagt 26 procent av löntagarna använde sociala medier i sitt arbete år 2016. Användningen av elektroniska arbetslokaler eller snabbmedier ökade från 47 procent till 54 procent. Var tredje anställd distansarbetar åtminstone då och då. Användningen av flexibla arbetstider ökar och når nya rekord. År 2016 omfattades ca 70 procent av löntagarna av systemet med flexibel arbetstid.
Vi har gått från buller, belastningsskador och yrkessjukdomar till arbetslivets allt hårdare krav , från psykisk belastning till digitalisering och robotisering av arbetslivet.
2016 års barometer frågade för första gången om man sköter arbetsuppgifter på fritiden. 13 procent uppgav att de sköter arbetsuppgifter utan ersättning på fritiden.
Stor uppmärksamhet fästes också vid automatisering av arbetsuppgifterna, robotisering och artficiell intelligens.
Under den senste tiden har arbetslivskvaliteten i Finland utvecklats huvudsakligen i en positiv riktning. Öppenheten på arbetsplatserna har ökat och arbetstagarens möjligheter att få information har förbättrats.
Löntagarnas syn på utvecklingen av den finländska arbetsmarknaden är den ljusaste sedan 2010. För första gången på sex år tror merparten av löntagarna enligt Arbets- och näringsministeriets Arbetslivsbarometer att utvecklingen går i en positiv riktning.
Vad kommer Arbetslivsbarometern 2041, att lyfta upp? Hur ser livet efter digitaliseringen ut? Vi har gått från buller, belastningsskador och yrkessjukdomar till arbetslivets allt hårdare krav , från psykisk belastning till digitalisering och robotisering av arbetslivet.
Jag vågar mig inte ens på en vild gissning om vad som lyfts upp år 2041 förutom att inomhusluft- och mögelproblematiken troligen finns med på listan även då. Där har vi en riktig långkörare.
För Arbetslivsbarometern 2016 intervjuades 1631 löntagare. Via arbetslivsbarometern har man sedan 1992 följt upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur löntagarnas perspektiv.
