Torgbloggen 15.4.2016 Liselott Sundbäck, svensk invandrarkoordinator

Varför ska vi utveckla svenska integrationsvägar?

Det kommande året ska jag jobba för att utveckla integrationsvägar på svenska i Finland. Vägar jag känner personer som gått på, personer som inte fått gå den vägen, personer som gått den vägen men halkat av, personer som upplevt att det var ett lyckat vägval. Endel som valt den svenska vägen i ett senare skede i sin integrationsprocess.

Det finns lika många orsaker till val av svenska som integrationsspråk i Finland som det finns personer som valt det. De vanligaste motiveringarna är närheten till andra indoeruopeiska språk och en snabbare språkinlärningsprocess, familjeskäl om partnern eller barnen talar svenska, tidigare integration i andra nordiska länder och en förhoppning att den svenska vägen ska vara en snabbare väg till arbetsmarknaden.

På Kommuntorget: Artiklar om integration

Jag minns från mitt tidigare jobb som handledare flera personer som av olika orsaker valt det svenska språket. Jag kommer ihåg den somaliska mannen som gifte sig med en finsk-somalisk kvinna. Han kunde svenska/danska från tidigare och gick direkt in på yrkesutbildning på svenska medan frun lärde honom finska hemma istället för att först köa ett år för att få plats på en finsk integrationsutbildning i huvudstadsregionen. Den svenska integrationsvägen var –i hans fall – snabbare. Och hon som inte fått välja svenska trots att hennes man talar svenska, hennes barn går i svenskt dagis och hon själv har en närvårdarexamen från ett EU-land. Svenskan skulle – i hennes fall – ha varit en alternativ som skulle ha känts rättare. Och lättare.

Det viktiga inför ett val är att få alternativ. Och att få information om vad alternativet betyder. Ett val av den svenska integrationsvägen innebär en del utmaningar som också bör framläggas för den som ska välja. Var kan du jobba? Har du förutsättningar att även lära dig finska – om du tänker bosätta dig i ett område där det behövs?

En viktig aspekt i integrationsprocessen är delaktigheten i närsamhället. Det att du känner att du har en plats, du är en del av ett sammanhang. Och där tror jag det är viktigt att på tvåspråkiga orter bli en del av också det svenska. Vi ska kunna erbjuda ett jämlikt val i de tvåspråkiga kommunerna för nyanlända – oberoende om de är flyktingar, arbetskraftinvandrare eller familjeinvandrare.

Från finska sidan hör jag ibland invändningar till integration på svenska i Finland – och visserligen också från personer som själv har svenska som modersmål i Finland. Varför ska vi integrera på ett språk bara cirka fem procent pratar? Då brukar jag säga att integrationen ska utgå från individen – vilket språk vill individen integreras på? Om det är svenska – av en eller annan orsak och personen är medveten om att svenskan talas av en så liten andel – ska vi erbjuda strukturer för detta. Ofta handlar det enligt min erfarenhet om okunskap och då gäller det att medvetandegöra och diskutera svensk integration, förklara varför endel önskar välja svensk integration och vad det finns för svenska strukturer i Finland, skolor, föreningar, arbetsplatser, andra aktörer.

I södra och västra Finland ska vi utveckla förberedande utbildningar till grundskola och yrkesstudier. Vi ska arbeta med Arbets- och näringsbyråer och med Närings- trafik och miljöcentraler för att ge information om det svenska integrationsspåret. Vi ska lyfta fram goda erfarenheter av svensk integration – vi ska ta modell av Österbotten och utveckla modeller som fungerar i södra Finland. Vi ska också främja en flerspråkighet och möjligheten att lära sig både finska och svenska.

Vi har talat mycket om asylsökande och mottagande av asylsökande under det senaste året. Nu ska vi fokusera på integrationen av de som beviljas internationellt skydd och blir flyktingar enligt FN:s definition. De som alltså får uppehållstillstånd i Finland för att deras eget land inte har möjlighet att skydda dem. De är personer som vill fortsätta leva som en del av ett samhälle, ett nytt samhälle. Gå till jobbet, prata med grannen, fira högtider. Och där, där ska vi också se till att den svenska sidan främjar integrationen i större utsträckning än hittills.

För att svara på frågan i rubriken; att välja svenska som integrationsspråk är en rättighet. Utgångspunkten för att bygga svenskspråkiga integrationsvägar är att invandraren själv ska få välja på vilket språk integrationen sker eftersom det finländska samhället är tvåspråkigt och lagen ger en valmöjlighet.

 

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *